Är du trans och mellan 15 och 25 år?

Vill du träffa och prata med andra som har liknande erfarenheter?

Anmäl dig då till höstens Transitgrupper!

Samtalsgruppen

För dig som har funderingar kring din egen könsidentitet och vill träffa andra med liknande erfarenheter. Gruppen hålls av två ledare som också identifierar sig som trans. Gruppen träffas 9 tisdagskvällar med start den 3 oktober. 

Det är gratis att delta men en måste anmäla sig. Mer information om hur du anmäler dig finns lite längre ner.

Du kan läsa mer om Transit Samtalsgrupp här: Transit – samtal på RFSL Stockholm

Stödgruppen

För dig som befinner dig inom transvården och vill träffa andra som också gör det att prata och dela erfarenheter med. Gruppen hålls av två ledare som har lång erfarenhet av att jobba med transungdomar. Gruppen träffas 8 torsdagskvällar med start den 19 oktober.

Det är gratis att delta men en måste anmäla sig. 

Du kan läsa mer om Transit Stödgrupp här: Transit - stöd på RFSL Stockholm

Så här anmäler du dig

Skicka ett mejl till transit@stockholm.rfsl.se. Märk mejlet antingen "SAMTALSGRUPP" eller "STÖDGRUPP". I mejlet skriver du följande:

1. Ditt namn (det namn som känns mest bekvämt)

2. Ålder

3. Ett par meningar om varför du vill gå gruppen.

I dag, fredag 7 juli, tar vi som jobbar med Transformering.se sommarledigt i lite drygt två veckor, 7 juli till 23 juli. Det innebär att transmejlen, trans@rfslungdom.se, kommer att vara stängd. Du kan fortfarande mejla dit som vanligt medan vi är borta, men det kommer att ta lite längre tid än vanligt innan du kan få svar. Vi börjar svara på mejlen igen 24 juli.

Vi finns på Stockholm Pride senare i sommar

Under Stockholm Pride, 31 juli till 6 augusti, finns RFSL Ungdom på plats i Pride Ung Park, en festivalpark särskilt för dig som är ung och där det är gratis inträde. Där kommer Transformering.se bland annat att svara på frågor om sex och relationer. 

Du som jobbar med unga får också gärna komma och lyssna på oss i Pride House när vi pratar om hur man kan förebygga psykisk ohälsa bland unga transpersoner. 

Mer information om vad vi gör under Stockholm Pride postar vi här på sidan veckan före priden!

På Transformering.se finns mycket information

På Transformering.se har vi samlat mycket information om att vara trans och om könsbekräftande vård. Ett av de ämnen vi ofta får frågor om är hur man kommer till en könsutredning och hur en sådan utredning går till. Det kan du läsa om här, i texten "Könsutredning steg för steg".

Om du har frågor som rör en könsutredning som du väntar på att få påbörja, eller som du redan har påbörjat – till exempel om utredningsteamet har tagit emot din remiss, hur långa väntetiderna är eller hur du gör om du vill byta utredningsteam – kan du kontakta det utredningsteam som du går hos eller ska gå hos, direkt. Här hittar du en lista med kontaktuppgifter till utredningsteamen.

Om du vill fråga oss om du är trans "på riktigt", eller fråga om du kan kontakta vården för att få hjälp att reda ut dina funderingar om kön eller få hjälp med könsdysfori, så svarar vi med största sannolikhet ja! :) Du är viktig och din upplevelse är på riktigt, och om du mår dåligt på grund av könsdysfori så ska du kunna få hjälp så att du får möjlighet att må bättre.

Vill du prata med någon, få stöd och hjälp eller svar på andra frågor medan vi har stängt? Här nedanför tipsar vi om några olika ställen som man kan vända sig till. 

Vill du prata med någon, eller få svar på frågor?

Om du är ung

Till BRIS (Barnens rätt i samhället) kan du höra av dig om du är under 18 år och vill prata med någon vuxen. BRIS-telefonen har nummer 116 111 och har öppet klockan 14–21 alla dagar. Samma tider gäller för BRIS-chatten. Övriga tider går det också bra att höra av sig till BRIS-mejlen. De som svarar på BRIS-telefonen, chatten och mejlen är kuratorer på BRIS. Hos BRIS kan du vara helt anonym och det syns inte på telefonräkningen om du har ringt till dem. bris.se

Du kan också höra av dig till BRIS om du är viktig vuxen för någon som är under 18 år. BRIS Vuxentelefon, nummer 0771-50 50 50, har öppet måndag–fredag klockan 9–12. Stängt på helger och röda dagar. bris.se/for-vuxna-om-barn/just-nu

1000 Möjligheter har en chatt för dig som är under 25 år och behöver någon att prata med. Chatten har öppet på måndagar klockan 19–21 och fredagar klockan 18–20. På 1000 Möjligheter finns också en chatt, Stöd online, för dig som är under 25 år och vill prata specifikt om erfarenheter av sex mot ersättning (att man ger eller får något, till exempel saker, pengar, mat eller boende, i utbyte mot sex). Stöd online-chatten är öppen på onsdagar klockan 19–21. 1000mojligheter.se

Hos UMO, ungdomsmottagningen på nätet, kan du hitta information om kroppen och sex, och även fakta och berättelser om att vara transperson. De har en frågelåda, Fråga UMO, för dig mellan 13 och 25 år. Frågelådan har öppet varje dag från klockan 14. Det finns också många svar på tidigare frågor att läsa på umo.se. umo.se/Fraga-UMO

UMO har också en lista över ställen där man kan få hjälp på olika sätt: umo.se/Att-ta-hjalp/Har-kan-du-fa-hjalp

Oavsett ålder

Om du vill prata med någon kan du höra av dig till exempelvis Jourhavande medmänniska, som har öppet varje natt mellan klockan 21 och 06, eller till Jourhavande präst på telefon, mejl eller chatt (telefon klockan 21–06 varje natt, mejlen öppen alltid, chatten öppen måndag–torsdag klockan 20–24). Man behöver inte vara medlem i Svenska kyrkan eller vara kristen för att få prata med Jourhavande präst.

jourhavande-medmanniska.se/?page_id=890

svenskakyrkan.se/jourhavandeprast

Om du blivit utsatt för något

Om någon utsatt dig för något på grund av att du är transperson kan du höra av dig till RFSL:s brottsofferjour på telefon eller mejl. Du kan vara anonym om du vill, och den du pratar med där har tystnadsplikt. Till Brottsofferjouren kan du höra av dig oavsett ålder, och du kan höra av dig även om du inte är säker på att det du blivit utsatt för räknas som ett brott. rfsl.se/verksamhet/brottsofferjour/brottsofferjouren

Om du mår dåligt

Det är vanligt att ha tankar på att man inte vill leva eller inte orkar, och om man har det är det bra om man kan prata om det med någon. 

Föreningen Minds självmordslinje har öppet på telefon, chatt och mejl varje dag. Till Mind kan du höra av dig oavsett ålder. mind.se/sjalvmordslinjen

Suicide Zero har en lista över fler verksamheter man kan vända sig till om man mår dåligt. suicidezero.se/har-kan-du-fa-hjalp

 

Ta hand om dig!

Varma hälsningar
Från oss som jobbar med
Transformering.se

RFSL och RFSL Ungdom får just nu många frågor kring diagnoser och diagnoskoder kopplat till könsdysfori och könsbekräftande vård. Är trans en diagnos? Varför? Spelar det någon roll om diagnoskoden läggs i ett annat kapitel i ICD-10? Hur kommer den könsbekräftande vården i Sverige att påverkas? När kommer förändringar att ske? I denna FAQ reder vi ut vad som gäller idag och vad som diskuteras inför framtiden. 

Vad har hänt?

Idag finns olika medicinska definitioner för könsdysfori, alltså det lidande som kan uppstå då det tilldelade könet inte matchar ens könsidentitet. De diagnoskategorier för könsdysfori som finns i ICD-10 (mer om ICD-10 nedan) är transsexualism, andra specificerade könsidentitetsstörningar samt könsidentitetsstörning, ospecificerad. En könsdysforidiagnos krävs för att få tillgång till den könsbekräftande vård som är livsviktig för många transpersoner. Men det är alltså inte könsidentiteten eller att man är trans som diagnostiseras, utan könsdysforin. Alla transpersoner har inte könsdysfori.

Världshälsoorganisationen (WHO) ger ut en internationell klassifikation, ICD (International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems). De flesta länder i världen använder ICD för att dokumentera olika diagnoser. Alla diagnoser har en kod i ICD, en så kallad diagnoskod, och de delas in i olika kapitel. Exempelvis finns det ett kapitel om hjärtsjukdomar och ett annat kapitel om psykiska sjukdomar och tillstånd som man kan behöva vård för. Nya utgåvor kommer med jämna mellanrum och mindre uppdateringar sker årligen. Den aktuella versionen är den tionde i ordningen och heter därför ICD-10. Man räknar med att nästa internationella utgåva kommer under 2018. Den kommer då att heta ICD-11. 

Diagnoskoderna för könsdysfori ligger i ICD-10 i psykiatrikapitlet. I ICD-11 är förslaget att diagnoskoderna för könsdysfori istället ska ligga i ett kapitel om sexuell hälsa. Namnförslaget på diagnoskoden är Gender Incongruence (etablerad svensk översättning saknas i dagsläget). Om detta förslag går igenom kommer könsdysforidiagnoserna inte längre att vara placerade i psykiatrikapitlet. Förslaget till ICD-11 har arbetats fram under cirka 8 års tid och är framtaget tillsammans med professionella i transvården och internationella transorganisationer. Man har i framtagandet av den nya diagnosen vägt för- och nackdelar med en diagnoskod i klassifikationen överhuvudtaget. Det har också funnits starka önskemål om att diagnoskoden inte skulle ligga i just psykiatrikapitlet, men de som deltagit i arbetet har kommit fram till att det behöver vara en diagnoskod för att säkra tillgång till vård för de som behöver det. I oktober 2016 beslutade WHOs kommitté som arbetar med uppdateringen av ICD-10 därför att flytta de transrelaterade diagnoskoderna. 

Förslaget var att flytta diagnoskoderna från kapitlet om psykiska sjukdomar och tillstånd, kapitel F, och istället lägga dem i det så kallade Z-kapitlet som innehåller ”faktorer av betydelse för hälsotillståndet och för kontakter med hälso- och sjukvården”. Detta var ett beslut som varken var förankrat inom transvården eller transrörelsen och det fick skarp kritik. WHO har nu tagit tillbaka sitt förslag och kommer inte att flytta diagnoskoderna till Z-kapitlet. 

Målet med flytten var att motverka bilden av att trans är en psykisk sjukdom, men WHO tog till sig av kritiken att just Z-kapitlet förmodligen inte var ett bra alternativ. Risken med att flytta könsdysforidiagnoserna till Z-kapitlet är att tillgången till könsbekräftande vård kan komma att begränsas när olika länder använder klassifikationen på olika sätt. 

Vad är en diagnos?

Att hälso- och sjukvården ställer en diagnos innebär alltså att man identifierar och benämner ett tillstånd, en hälsorisk, en sjukdom eller en skada som gör att en person kan behöva hjälp från vården. En diagnos innebär också att vården vet vilken typ av behandling som kan hjälpa för det tillståndet. När en diagnos ställts kan man ta beslut om olika behandlingsvägar. Enligt den svenska patientlagen ska behandling så långt som det är möjligt planeras av vårdgivare och vårdtagare (patient) tillsammans. Diagnoskoden är den kod som, utifrån diagnosen, skrivs in i ens journal och används till exempel för statistik.

För att kunna identifiera en del tillstånd som en person kan behöva hjälp med behöver vården göra en utredning. Det gäller till exempel inom psykiatrin, där kompetensen för vård vid könsdysfori (som också kan kallas transvård/könsbekräftande vård/könskorrigerande vård) i dag finns och där man kan göra en könsutredning/könsidentitetsutredning. 

Socialstyrelsen är den myndighet som bland annat utfärdar legitimationer till vårdpersonal i Sverige och utvärderar och följer upp hur vården fungerar. Socialstyrelsen tar också fram den svenska versionen av ICD.

År 2015 gav Socialstyrelsen ut rekommendationer för hur vård vid könsdysfori bör se ut i Sverige. I de rekommendationerna står det också att en diagnos inte behöver vara en sjukdom. Däremot visar en diagnos att det kan finnas ett vårdbehov, till exempel att en person med en könsdysforidiagnos har behov av någon form av könsbekräftande vård. 

”Vid könsdysfori beror vårdbehovet på det lidande som följer av en uttalad brist på samstämmighet mellan kroppen och könsidentiteten”, skriver Socialstyrelsen. 

(Källa: God vård av barn och ungdomar med könsdysfori: nationellt kunskapsstöd, Socialstyrelsen 2015, God vård av vuxna med könsdysfori: nationellt kunskapsstöd, Socialstyrelsen 2015)

Varför behöver man en diagnos för att få könsbekräftande vård?

I Sverige ligger diagnoser till grund för många olika typer av behandling inom hälso- och sjukvården. En anledning till det är att den allmänna vården i Sverige till största delen är statligt finansierad. Om du är folkbokförd i Sverige och är vårdtagare betalar bara en mindre del av vad vårdbesök, läkemedel och operationer egentligen kostar. Det gäller även för könsbekräftande vård.

I andra länder ser vårdsystemet ut på andra sätt. Där kan det vara enklare att få tillgång till exempelvis hormonbehandling, men i gengäld behöver vårdtagaren betala hela kostnaden själv. Det gör att transvård blir en fråga om privatekonomi, och tillgången till den livsviktiga vården blir väldigt ojämlik.

Många undrar varför könsutredningar ofta tar lång tid. Långa utredningstider handlar framför allt om noggrannhet och kvalitetssäkring. Inte minst om att se till att risken för felbehandling är så liten som möjligt, eftersom felbehandling både innebär ett lidande för individen och att vården för hela gruppen patienter med könsdysfori i värsta fall skulle kunna ifrågasättas. Antalet fall i Sverige där vårdtagare ångrar att de genomgått könsbekräftande behandling är mycket lågt, och antalet har minskat mycket med tiden. Av de som ändrat juridiskt kön under åren 2001-2010 är det endast en person som ansökt om att få tillbaka sitt ursprungliga juridiska kön. Tittar vi på perioden 1960-2010 är det totalt 15 personer (eller 2,2 procent) som ansökt om att ändra tillbaka till sitt ursprungliga juridiska kön. (Källa: God vård av vuxna med könsdysfori: nationellt kunskapsstöd, Socialstyrelsen 2015, s 13) Sedan 2010 har mycket hänt med den svenska transvården, bland annat har det kommit nationella rekommendationer i form av kunskapsstöd från Socialstyrelsen.

Könsutredningar handlar inte heller om att ta reda på vilket kön någon har, alltså hur personens könsidentitet ser ut. Utredningen handlar istället om att ta reda på vilket vårdbehov personen har och om könsbekräftande behandlingar är det bästa sättet att tillgodose det behovet.

Vad kan konsekvenserna bli av att könsdysfori inte längre sorteras in under de psykiatriska diagnoserna?  

Att könsdysforidiagnoserna i nästa version av ICD inte längre kommer att klassificeras bland de psykiatriska diagnoserna kan förhoppningsvis bidra till att minska stigmatiseringen av transpersoner. Det organiserade arbetet med att minska stigmatiseringen av psykiatriska diagnoser, ett arbete som pågått i mer än tio år, hjälper också till.

Om utvecklingen skulle gå åt ett helt annat – och i dagsläget inte alls troligt – håll och könsdysforidiagnoserna helt skulle strykas ur ICD, skulle följderna bli katastrofala. Många typer av könsbekräftande vård skulle bli svåra eller omöjliga att få tillgång till i Sverige och många andra länder, och den psykiska ohälsan hos gruppen transpersoner skulle med största sannolikhet öka. Könsdysfori måste kunna diagnostiseras för att transvård ska vara tillgänglig och för att vi ska kunna arbeta för att den ska bli ännu mer tillgänglig för alla som behöver den. 

Vad kommer hända nu? 

Under flera års tid har internationella organisationer som Transgender Europe (TGEU), World Professional Association for Transgender Health (WPATH) och Global Action for Trans Equality (GATE) jobbat för att påverka könsdysforidiagnosernas placering i ICD-klassifikationen. De har samarbetat med läkare, forskare och experter från hela världen för att komma fram till den bästa möjliga lösningen. Det experterna har enats kring är att diagnoser kopplade till könsdysfori bör ligga i ett nytt kapitel i ICD-11 och att det bör heta Conditions related to sexual health. I detta kapitel kommer det i så fall att finnas diagnoser som har att göra med den sexuella hälsan, med kön och förhållandet till ens egen kropp. WHO har ännu inte tagit ställning till detta men kommer att presentera ett nytt förslag på utformningen av könsdysforidiagnoser i ICD-11 hösten 2017. Ändringarna beräknas sedan träda i kraft tidigast under 2018. 

I Sverige är Socialstyrelsen den myndighet som är ansvarig för att titta på hur förändringarna i ICD-11 kan påverka svensk hälso- och sjukvård. Socialstyrelsen har betonat att de vill följa WHOs rekommendationer, så länge som WHO inte rekommenderar något som innebär risk att den könsbekräftande vården försämras. Socialstyrelsen gör sin översyn i nära kontakt med transorganisationer (exempelvis RFSL och RFSL Ungdom) och de som arbetar inom den könsbekräftande vården. Det är därför en oerhört liten risk för att tillgången till könsbekräftande vård i Sverige skulle komma att försämras om diagnoskoderna flyttas till ett annat kapitel i ICD-11.

Eftersom kompetensen för att göra könsutredningar och diagnostisera könsdysfori i dag bara finns inom specialistpsykiatrin är det troligaste att den könsbekräftande vården även fortsättningsvis kommer att ges där, åtminstone under en överskådlig framtid. 

Vad tycker RFSL och RFSL Ungdom?

RFSL och RFSL Ungdom anser att diagnoser behövs för att garantera tillgång till statligt finansierad vård. Könsdysforidiagnoserna måste även utformas på ett sätt som gör att alla som behöver vård får möjlighet till det. RFSL och RFSL Ungdom ställer sig positiva till förslaget om att diagnoskoderna för könsdysfori läggs i det nya kapitlet med arbetsnamnet Conditions related to sexual health i ICD-11. Detta skulle garantera jämlik tillgång till vård utan att stigmatisera personer med könsdysfori. 

RFSL och RFSL Ungdom följer diskussionen med stort intresse samt för samtal med bland annat Socialstyrelsen. 

Vem kan prata med om jag har fler frågor? 

För frågor om RFSL och RFSL Ungdoms åsikter och politiska arbete, kontakta press@rfsl.se samt info@rfslungdom.se 

Frågor och funderingar som rör trans kan skickas till RFSL och RFSL Ungdoms fråge- och stödmejl: trans@rfslungdom.se 

Dit kan man vända sig oavsett ålder, om man är transperson, närstående eller professionell. Du kan vara anonym om du vill. Mejlen besvaras av de personer som arbetar med transfrågor på RFSL Ungdom och RFSL.

Du kan även kontakta Socialstyrelsen för mer information om deras arbete: socialstyrelsen@socialstyrelsen.se 

Här kan du läsa Socialstyrelsens senaste information om området: http://www.socialstyrelsen.se/jamlikhalsa-vardochomsorg/hbtq/transsexualism

Det finns platser kvar till vårens Transit samtalsgrupp i Stockholm, så nu är det hög tid att söka! :)

Transit Samtalsgrupp är en grupp för transpersoner och personer som är icke-cis på något sätt mellan 15-25 år. Här kan vi dela tankar och erfarenheter med varandra. Gruppen hålls av två ledare (Vide och Sigrid) och ses totalt 9 tillfällen. Nästa grupp startar den 29 mars och det finns platser kvar!

Det är gratis att gå gruppen, en behöver bara anmäla sig:

Skicka ett mejl till transit@stockholm.rfsl.se med:
1. Ditt namn (valda namn)
2. Din ålder
3. 1-3 meningar om varför du vill gå gruppen.

Märk mejlet "SAMTALSGRUPPEN"

Samtalgrupperna arrangeras av RFSL Stockholm. Du kan läsa mer på Transits egen hemsida: www.transitung.se 

Nu har Café Colorful i Uppsala öppnat för hösten!

Café Colorful är Kulturhuset Grands häng för dig som är mellan 13 och 21 år. Hit är du välkommen om du är queer, transperson, bisexuell eller homosexuell, om du inte vill definiera dig och/eller om du har tankar kring din könsidentitet och sexualitet. På Café Colorful finns både aktiviteter och möjlighet att fika och ta det lugnt. 

I höst har Café Colorful öppet dessa datum:

16 september
7 oktober
18 november
9 december
30 december

Tiden är 17.00–22.00 och platsen Kulturhuset Grand på Trädgårdsgatan 5.

Här kan du läsa mer om Café Colorful och kontakta fritidsledaren Karolina om du undrar över något: grand.uppsala.se/cafe-colorful/

  

Bild: kellysnapshappy

Nu är det dags att anmäla sig till höstens Transit Samtalsgrupp i Stockholm. 

Du som är mellan 15 och 25 år och identifierar dig som trans eller icke-cis på något sätt är välkommen att anmäla dig. 

Gruppen hålls en gång i veckan i åtta veckor av två ledare som också är transpersoner. Det är gratis att gå gruppen och det brukar vara mellan 8 och 12 personer som deltar. 

Samtalsgruppen startar 20 september.

Du anmäler dig genom att skicka ett mejl till transit@stockholm.rfsl.se

Skriv "SAMTALSGRUPP" i mejlets ämnesrad eller i början av mejlet. 

Här kan du läsa mer om RFSL Stockholms Transitgrupper: www.transitung.se

Nu går det att beställa foldern "Till dig som är närstående till en ung transperson" i RFSL Ungdoms webbshop. Foldern är till för dig som är ung och vill ha något att hålla i handen när du berättar för en vuxen att du är trans. Och för dig som är förälder eller annan viktig vuxen.

Den här foldern är från RFSL Ungdom till dig som är närstående till en ung transperson. Inte minst till dig som är förälder eller annan viktig vuxen.

Kanske har någon precis berättat för dig att hen är transperson. Kanske har du vetat länge. Kanske undrar du just nu över vad det egentligen innebär att vara trans, känner oro för hur det ska bli för den unga personen i framtiden eller vill veta vart du själv kan vända dig med frågor och funderingar. Vi vill med den här foldern svara på några vanliga frågor och lyfta fram exempel på vad du kan göra för att stötta och bidra till en bra relation.

Foldern innehåller:

  • en kort förklaring av vad trans är
  • en intervju med en ung transperson
  • en intervju med en förälder till en ung transperson
  • en intervju med en barnpsykolog som arbetar med könsutredningar
  • tips på var du som är närstående till en ung transperson kan få stöd och mer information

Beställ foldern gratis från RFSL Ungdoms webbshop eller ladda ner den som pdf här: Till dig som är närstående till en ung transperson

 

Nu har det blivit dags för sommarledigt för oss som arbetar med transmejlen och Transformering.se.

Den här sommaren kommer transmejlen att vara stängd i två omgångar. 

Först är transmejlen stängd mellan 24 juni och 10 juli. Det går bra att skicka mejl till trans@rfslungdom.se som vanligt under den tiden, men man kommer inte att kunna få svar på sitt mejl förrän efter den 10 juli.

Mellan 11 juli och 29 juli läser och svarar vi på mejlen som vanligt.

Sedan är transmejlen stängd igen, mellan 30 juli och 14 augusti. Det går bra att skicka mejl till trans@rfslungdom.se som vanligt under den tiden, men man kommer inte att kunna få svar på sitt mejl förrän efter den 14 augusti.

Under Stockholm Pride, 25–30 juli, finns RFSL Ungdom på plats i Pride Ung Park, en festivalpark särskilt för dig som är ung och där det är gratis inträde. Där kan du bland annat träffa transkompetent personal och förtroendevalda från RFSL Ungdom, prata med en kurator eller testa dig för hiv. Och självklart hänga, delta i spännande workshoppar och roliga aktiviteter och pyssla!

Vill du prata med någon, få stöd och hjälp eller svar på frågor?

Transformering.se vill tipsa om de här verksamheterna.

Till BRIS (Barnens rätt i samhället) kan du höra av dig om du är under 18 år och vill prata med en vuxen/en BRIS-kurator. BRIS har stöd via telefon, chatt och mejl. Hos BRIS kan du vara helt anonym och det syns inte på telefonräkningen om du har ringt till BRIS. Hemsida: bris.se

Du kan höra av dig till BRIS Vuxentelefon om du är vuxen och närstående till en ung transperson. Hemsida: barnperspektivet.se

Fryshusets Nätvandrare har en bra lista med verksamheter som erbjuder stöd, information och svar på frågor. Kolla in listan här: natvandrare.fryshuset.se/lankar

Ta hand om dig, vi hoppas att du får en skön sommar!

Varma hälsningar

från oss som jobbar med

Transformering.se

 

Foto på kapybara: Nagasaki Bio Park

Stödgrupp 

– för dig som befinner dig inom vården för könsdysfori, eller väntar på att få börja

Om du är mellan 15–25 år och befinner dig inom vården för transsexualism så finns det en stödgrupp dit du kan anmäla dig där du kan prata om sånt som är viktigt för dig och träffa andra som också går en könsutredning eller väntar på en remiss för att få starta. Du får också gärna komma till gruppen om du är ickebinär och befinner dig i, eller väntar på, vård för könsdysfori.

Gruppen ses en kväll i veckan under 8 veckor, gruppen hålls av två kuratorer som heter Mats och Eva. De har lång erfarenhet av att möta transungdomar. Det brukar vara mellan 5–8 deltagare i varje grupp. Det är gratis att delta, men det krävs att du anmäler dig.

Nästa stödgrupp börjar torsdagen den 15 september.  

Hur anmäler jag mig?

Skicka ett mejl med ditt namn och din ålder och några ord om dig själv.

Mejladress: transit@stockholm.rfsl.se

Märk mejlet: STÖDGRUPP

 

Samtalsgrupp 

– för dig som är trans eller som funderar över din könsidentitet

Är till för dig som är mellan 15–25 år och som identifierar dig som transperson eller har funderingar kring din egen könsidentitet.

 Samtalsgruppen är en plats där du kan träffa andra i liknande situationer. Varje träff har ett tema, tillexempel kroppen, vikten av ord och hur man kan bemöta omvärldens frågor.

Gruppen hålls en gång per termin och leds av två personer som själva identifierar sig som trans på något sätt.

Gruppen ses en gång i veckan under 8 veckor och det är gratis att delta.

För att vara med krävs att du anmäler dig.

Nästa samtalsgrupp börjar tisdagen den 20 september.

Hur anmäler jag mig?

Skicka ett mejl med ditt namn och din ålder och skriv några rader om dig själv.

Mejladress: transit@stockholm.rfsl.se

Märk mejlet: SAMTALSGRUPP

 

Du kan läsa mer om Transit här på deras hemsida: transitung.se

Något vi på Transformering.se gillar är böcker på svenska med transperspektiv, böcker om och med transpersoner – helst böcker som också är skrivna av transpersoner. Böcker där transpersoner får vara just personer, inte typexempel eller instoppade i berättelsen för lite mer ”mångfald”. Böcker där transpersoner får vara både lyckliga och ledsna och arga och uttråkade. Helt enkelt böcker som kommer lite närmare verkligheten för unga som sällan får läsa om personer som har liknande erfarenheter av kön, könsidentitet och könsuttryck som de själva. 

På senare år har det kommit några böcker som på olika sätt tar upp trans för yngre läsare (mellan 3 och 6 år): Snipp och Snopp – lika eller olika? av Tony Cronstam, RFSU:s material Snippor & snoppar, Jag är Jazz av Jessica Herthel och Jazz Jennings.

För unga vuxna finns böcker som Pojkarna av Jessica Schiefauer och Kate Bornsteins Hej grymma värld

I kategorierna kapitelböcker (6–9 år) och mellanåldersböcker (9–12 år), böcker för personer som gärna läser själva och böcker som är bra att läsa högt, har vi inte hittat så många. En bok som hör hemma i den åldersgruppen och kom ut på svenska alldeles nyligen är George av Alex Gino.

George går i trean, i samma klass som sin bästa kompis Kelly. Det är snart dags för tredjeklassarna att sätta upp årets skolpjäs; den här gången är den baserad på E. B. Whites roman Min vän Charlotte, där grisen Wilbur räddas av den kloka och vänliga spindeln Charlotte. George vill mest av allt spela rollen som Charlotte. Hon vill också väldigt gärna att folk ska sluta kalla henne pojke, herr Mitchell, son, bror och säga att hon ska bli en man. För George är ju flicka, även om ingen annan vet om det ännu. En på samma gång ovanlig och vanlig flicka.

George handlar om att inte vilja vara med och att inte få vara med, om att upptäcka något man är bra på, om att protestera mot den som mobbar, om att vara syskon och bästa tjejkompisar. Om hemliga vänner i garderoben. Om att komma ut, att hitta trygga platser och allierade också på oväntade ställen. 

Författaren behandlar genom hela berättelsen Georges, senare Melissas, identitet med respekt – något som borde vara självklart, men tyvärr är alldeles för sällsynt fortfarande –, ger tillgång till begrepp som rör trans och en del kunskap om vilka möjligheter unga transpersoner har när de blir lite större. 

Så här sa författaren Alex Gino i en intervju med tidskriften School Library Journal förra året:

Intervjuaren: Det slog mig hur viktigt det är att vara uppmärksam på vilka ord man väljer och på ordens makt. Till exempel ger du rådet att man aldrig ska säga ”Melissa (eller George) identifierar sig som tjej”. I stället kan man säga: ”Melissa är transtjej. Hon tilldelades könet kille när hon föddes.” Varför är det så viktigt att göra den skillnaden?

Alex Gino: Det handlar om perspektiv och att fokusera om på det vi transpersoner säger är sant om oss själva. Det handlar om en skillnad mellan att bli sedd och att bli ifrågasatt. Jag är den jag är, oavsett hur du identifierar mig. Säger man att någon identifierar sig som 183 centimeter lång? Eller som skallig? Om du är cis, säger du då att du identifierar dig som man eller kvinna? Vanligtvis inte; du säger antagligen ”Jag är man” eller ”Jag är kvinna” och är stolt över det. Så om man använder andra ord när man pratar om transpersoner är det ett tecken på att man tycker att deras kön är mindre ”verkliga” än cispersoners kön.

Romanen berättar om verkliga sätt som människor kan reagera på – både negativt och positivt – när de får veta att någon inte är den de trott. Den berättar om saker som är viktiga för unga transpersoner i synnerhet och unga personer i allmänhet. Inte minst är den en spännande roman om att vilja något väldigt mycket och ha en bästis som gillar svåra ord och smarta planer med sig. En viktig roman, för viktiga personer.

 

Den svenska översättningen av George är utgiven av Lilla Piratförlaget och finns ute nu. Den vänder sig till personer från 8 år.