I april fyller transformering.se 10 år! Har hemsidan eller vår stöd- och infomejl på något sätt varit viktig, värdefull, stärkande eller gjort skillnad i ditt liv? Vi vill gärna få höra vad vi har betytt för dig! Skriv en rad eller två och mejla till edward.summanen@rfsl.se.

Delar av det du skriver kan komma att användas av oss i sociala medier, men självklart utan att ditt namn är med.

Vi som arbetar med Transformering har märkt att uttrycket ”transpersoner och ickebinära” allt oftare används. Vi har även fått frågan från olika organisationer, aktivister och andra om vad som är ”rätt” uttryck.

Vi som arbetar med Transformering använder idag inte uttrycket ”transpersoner och ickebinära” i vår kommunikation och planerar inte heller att börja göra det. Detta eftersom RFSL Ungdoms och RFSL:s definition av begreppet ”transperson” inkluderar både binära och ickebinära könsidentiteter. Vi ser inte heller att begreppet transperson uppfattas som synonymt med att vara just transsexuell. 

Det kan finnas poänger med att synliggöra olika erfarenheter eller vara särskilt tydlig kring att inkludera ickebinära personer. Detta eftersom ickebinära erfarenheter ofta är osynliggjorda. Då kan vi exempelvis säga ”transpersoner, inklusive ickebinära personer” eller liknande. På den här sidan finns det till exempel delar som riktar sig specifikt till ickebinära, just för att ickebinära länge osynliggjorts och för att det finns behov av riktad kunskap.

En bestämmer givetvis själv om en vill definiera sig som trans eller inte, och ingen kan bestämma hur en annan person ska benämna sig själv. Vi vet att en del ickebinära personer inte ser sig som transpersoner (precis som att det finns personer med transbakgrund som inte ser sig som trans idag), men i vår kommunikation kommer vi just nu att fortsätta använda ”transperson” som det paraplybegrepp det är, men såklart nyansera, lyfta olika erfarenheter och vara lyhörda för att språk utvecklas över tid.

Något annat som vi ofta ser är formuleringen "män, kvinnor och transpersoner". Det är en formulering som vi också tycker är problematisk, eftersom många transpersoner är just kvinnor eller män. Då är det bättre att skriva "kvinnor, män och ickebinära", för det är ofta det man egentligen menar. Ibland vill man kanske skriva ut att man menar både cis och trans. Då kan man exempelvis skriva "alla kvinnor, vare sig en är cis eller trans". Eller "Personer av alla kön, med eller utan transerfarenhet". Hur du vill formulera dig beror såklart på sammanhang.

I december bytte vi mejladress! Ny adress är info@transformering.se.  

Vi kände att det var dags med en ny adress eftersom Transformering drivs gemensamt av RFSL och RFSL Ungdom sedan några år tillbaka. Den gamla adressen hade namnet RFSL Ungdom i sig, och vi märkte att en del personer över 30 år trodde att en inte kunde mejla med oss. Vi hoppas därför att den nya adressen gör att ännu fler personer mejlar oss, oavsett vilken ålder du har.

Precis som tidigare är det här en mejl dit du som är transperson eller som funderar kring din könsidentitet kan vända dig för information och stöd. Även närstående och yrkesverksamma är välkomna att mejla. Vi som svarar är sakkunniga i transfrågor på RFSL och RFSL Ungdom. Vanliga ämnen är mående, frågor om könsbekräftande vård, effekter av hormonbehandling, komma ut som transperson eller om relationer. Vi får också många mejl med praktiska frågor, som var en kan köpa binders eller hur en gör för att byta namn. Många närstående undrar hur en kan vara ett bra stöd eller hantera andra närstående som inte är alls förstående. 
Självklart kan du som mejlar oss vara anonym.
 
Vi kollar fortfarande den andra mejladressen regelbundet så om du mejlat till den har vi absolut fått det. Eftersom vi haft vinterstängt på mejlen har vi en hel del mejl att gå igenom, så svar kan dröja lite längre än vanligt. Annars brukar vi försöka svara inom 48 h på vardagar.
 
Välkommen att mejla oss dina frågor!
 
 
 
 

Nu stänger vår info- och stödmejl för vinterledigheten. Vi börjar svara på mejl igen från och med den 7 januari 2020. Alla som mejlar oss under tiden får ett autosvar med andra verksamheter att vända sig till så länge, eftersom en stor del av mejlen vi får handlar om att må dåligt eller att känna sig ensam. Bland annat tipsar vi om BRIS, Uppsala tjej- och transjour och MIND, som alla gör ett fantastiskt viktigt arbete. Beroende på hur många mejl vi får in under vinterledigheten så kan det dröja lite extra innan du får svar efter att vi kommit tillbaka till kontoret den 7 januari. 

Inlägget är information från ANOVA, könsutredningsteamet i Stockholm för personer över 18 år.

Psykoterapeutisk gruppbehandling med Acceptance and Commitment Therapy (ACT) för transpersoner med psykisk ohälsa - En pilotstudie.

Är du en person med transerfarenhet? 

Känner du dig nedstämd? Plågas du av tankar kring det förflutna eller oro för framtiden? Oroar du dig för omgivningens bemötande eller brottas med tankar kring hur det är att leva som den du är? Har du förlorat kontakt med vad du tidigare tyckte var viktigt och saknar riktning i livet? 

Skulle du behöva hjälp för detta?

Den 13 januari 2020 startar en behandlingsstudie utifrån en terapiform som heter Acceptance and Commitment Therapy och förkortas med ACT. Studien kommer genomföras på ANOVA som är en multidisciplinär verksamhet inom Karolinska universitetssjukhuset. ANOVA är en centralt belägen mottagning i Stockholm som ansvarar för könsidentitetsutredningar, diagnostik och könsbekräftande behandling. 

Denna studie är en pilotstudie, det vill säga ett första försök att undersöka om ACT kan vara hjälpsamt för transpersoner som lider av psykisk ohälsa. Behandlingen sker i grupp med cirka 10 deltagare under 10 veckor med en session i veckan á 90 minuter. Gruppen leds av två legitimerade psykologer; Maria Ilestam och Markus Byström, vilka båda är verksamma vid ANOVA. Ansvarig för projektet är utöver ovan psykologer är ANOVAS verksamhetschef, Katarina Öberg leg. Psykolog och PhD.

Sekretess och tystnadsplikt

Behandlingsstudien omfattas av de sekretessbestämmelser som gäller för hälso- och sjukvården. 

Är du intresserad, eller vill du läsa mer? 

För att delta i studien behöver du ha en fastställd diagnos F64.0 transsexualism. Du behöver inte ha fått diagnosen vid just ANOVA, men om du utretts vid ett annat team behöver du kunna styrka din diagnos med exempelvis journalhandlingar.

Följ denna länk för mer information och för att anmäla ditt intresse till behandlingsstudien: https://transact.webcbt.se/registration/344

Anmälan till studien är möjlig från 1 oktober till 22 november 2019 eller till dess att platserna tagit slut. 

Har du några frågor?

Kontakta ANOVA på telefonnummer 08-517 719 30, fråga efter Maria Ilestam eller Markus Byström.

Inlägget är information från Statens medicinsk-etiska råd (Smer) och Barnombudsmannen (BO).

Är du under 18 år och vill dela med dig av dina erfarenheter och tankar om könsidentitet och vård och behandling av könsdysfori?

Barn och unga har egna rättigheter. En sådan rättighet är rätten att få komma till tals. Andra rättigheter handlar till exempel om hälsa och att inte bli diskriminerad.

Vi önskar din hjälp!
Barnombudsmannen och Statens medicinsk-etiska råd anordnar en ungdomsdialog för att höra hur du tänker kring könsidentitet och vård och behandling av könsdysfori. Några exempel på frågor:

  • Upplever du att barn och ungdomars åsikter respekteras inom vården?
  • Ser du några dilemman med utredning och behandling vid könsdysfori såsom det ser ut idag?

Genom att lyssna på dig kan vi tillsammans förbättra för andra barn och ungdomar i framtiden. Din röst är viktig!

Datum: november 2019.
Plats: Centralt i Stockholm.
Vi ersätter din resa och bjuder på något att äta.

Vill du veta mer? Hör av dig till Janna, janna.kokko@barnombudsmannen.se eller på telefon 08-692 29 83.
Om du inte kan komma till dialogen finns andra sätt att delta, kontakta Janna så får du mer information.

Barnombudsmannen (BO) jobbar för att barn och unga ska få det bättre. Det görs bland annat genom att fråga vad barn och unga tycker i olika frågor. Sen för BO vidare det som barn och unga berättat till dem som bestämmer i kommuner, landsting och myndigheter men även till regering och riksdag. BO berättar inte vilka barn man pratat med. www.barnombudsmannen.se

Statens medicinsk-etiska råd (Smer) är tillsatt av regeringen för att diskutera medicinsk-etiska frågor ur ett samhälleligt perspektiv. Smer tycker att barn och ungas röster är viktiga. www.smer.se

Nu är det dags för den årliga informationsdagen som ANOVA och KID-teamet på Astrid Lindgrens barnsjukhus står för. Torsdagen den 12 september 2019 kl 14:00-20:00 är alla intresserade välkomna att lyssna till hur det fungerar med utredning, behandling och uppföljning vid könsdysfori i Region Stockholm. Under dagen lyfts både hur det fungerar för vuxna och för barn/unga. De som föreläser är bland annat personal på utredningsteamen, kirurger och logopeder. Informationsdagen riktar sig till dig som är trans, närstående, vårdpersonal eller av annat skäl intresserad av hur vården fungerar.

OBS! I år ges föreläsningen på en annan plats än tidigare år: Birkeaulan på Karolinska Huddinge. Adress: Blickagången 9. Ingen föranmälan krävs, utan det är bara att dyka upp.

Vi ses där!

 

 

I sommar har vår mejl stängt 29 juni-21 juli samt 5-11 augusti. Alla som mejlar oss under dessa datum får ett autosvar och vi svarar såklart på alla inkomna mejl när vi öppnar igen.

Mejladressen är som vanligt trans@rfslungdom.se och hit kan du som är transperson eller funderar kring din könsidentitet höra av dig för information och stöd - oavsett din ålder. Även närstående och yrkesverksamma är välkomna att mejla. Vi får årligen in över 1000 mejl om exempelvis var en kan köpa en binder, hur en kommer till en könsutredning, var en kan träffa andra som är trans, tankar om relationer, säkrare sex, mående eller hur en kan stötta som närstående.

Idag (den 3 april 2019) sänder Uppdrag Granskning ett reportage om vården för unga transpersoner. Programmet handlar om ökningen av unga som uppsöker vård för könsdysfori. Reportaget lyfter fram personer som detransitionerat (ångrat sin könsbekräftande vård) och föräldrar som är kritiska till vården.

RFSL och RFSL Ungdom håller med om att den könsbekräftande vården behöver granskas och förbättras, och att det behövs mer forskning kring varför antalet personer som söker vård ökar. Men Uppdrag Granskning har valt en väldigt förenklande vinkling på sitt program. Programmet visar bara personer som är skeptiska till vården. Det finns inga berättelser från personer som mår bättre av sin vård eller som mår dåligt av bristande tillgång på vård. Det saknas även berättelser från alla föräldrar som kan intyga hur viktig och omfattande vården är.

Reportaget kan upplevas som förvirrande eftersom det ofta är oklart om det pratas om antalet remisser eller om antalet faktiska diagnoser, om unga eller om vuxna, och om Sverige eller om andra länder. RFSL Ungdom och RFSL vill därför sprida saklig information.

Här hittar du ett uttalande från oss om programmet. För dig som vill ha mer fakta har vi tagit fram en pdf som du hittar här. I den kan du läsa mer om könsbekräftande vård, statistik, ånger, förändringar över tid, ROGD m.m. med fokus på svenska förhållanden.

Vi vill också passa på att påminna om vår stöd- och infomejl som riktar sig till transpersoner i alla åldrar. Vi finns på trans@rfslungdom.se. Där tar vi även emot frågor från närstående och professionella. Även du som har funderingar kring din könsidentitet eller som har detransitionerat är väldigt välkommen att mejla med oss.

25 april höll Kammarkollegiet en pressträff om den statliga ersättningen till personer som fått sitt juridiska kön fastställt enligt den gamla könstillhörighetslagen. Kammarkollegiet har tagit hjälp av RFSL, RFSL Ungdom och FPES för att ta fram information om ersättningen, och den informationen kommer att finnas tillgänglig på Kammarkollegiets hemsida nästa vecka. Till dess kommer lite mer information om ersättningen här!

Vad har hänt?

1 juli 1972 fick Sverige en könstillhörighetslag, lag (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall. Det var enligt den lagen som transpersoner och personer med intersexvariationer kunde byta juridiskt kön (det som juridiskt kallas för fastställande av könstillhörighet).

Mellan 1 juli 1972 och 30 juni 2013 fanns det ett krav i könstillhörighetslagen att man skulle vara steril eller av annan anledning sakna fortplantningsförmåga för att kunna få rätt juridiskt kön fastställt. Det kravet gällde bara för transpersoner som identifierade sig och levde som antingen man eller kvinna, alltså för transsexuella personer och personer som fått diagnosen transsexualism. Kravet innebar att många transpersoner och personer med transerfarenhet blev steriliserade mot sin vilja, att man blev tvångssteriliserad. Man fick inte heller ha könsceller sparade. Man räknar med att ungefär 960 personer bytte juridiskt kön medan det här lagkravet gällde.

Vad händer nu?

Riksdagen har beslutat att den som ansökt om att byta juridiskt kön medan kravet på sterilitet gällde, alltså mellan 1 juli 1972 och 30 juni 2013, kan ha rätt till en ersättning på 225 000 kronor. Det är Kammarkollegiet som tar emot ansökningarna om ersättning. En blankett för att ansöka om ersättning kommer att finnas på Kammarkollegiets hemsida från och med 1 maj 2018. Det kommer att gå att ansöka om ersättningen från 1 maj 2018 till 1 maj 2020, eftersom lagen om ersättning är en tillfällig lag.

Vem kan ansöka om ersättning?

Man kan ansöka om ersättning om man ansökt om att byta juridiskt kön någon gång mellan 1 juli 1972 och 30 juni 2013. Ens ansökan om byte av juridiskt kön ska också ha blivit godkänd, men det är datumet då man ansökte som spelar roll. Även om ens ansökan om byte av juridiskt kön blivit godkänd efter 30 juni 2013 kan man ansöka om ersättningen.  

Hur kommer ansökan att gå till?

– Tanken är att ansökningsförfarandet ska vara så lätt som möjligt. Det kommer att vara ett papper, där man anger sitt nuvarande namn och personnummer och som man skriver under. Med sin underskrift ger man Kammarkollegiet tillstånd att söka efter den information som behövs för att avgöra om man kan få ersättning, säger Erland Törngren som är enhetschef på Kammarkollegiets försäkringsavdelning, där ansökningarna kommer att tas emot.

Man behöver inte ha sparat de papper man fick från Socialstyrelsens Rättsliga råd eller från Skatteverket i samband med att man bytte juridiskt kön, eller ta fram de handlingarna själv. I och med att man skriver under ansökan om ersättning ger man sin tillåtelse till Kammarkollegiet att ta fram de handlingarna från antingen Skatteverket, Socialstyrelsen eller i några fall Riksarkivet.

Kammarkollegiet kommer inte att ta in någon medicinsk dokumentation, som journaler, eller bevis på att man genomgått någon operation eller varit steril i samband med att man bytt juridiskt kön. Det som är relevant för att kunna få ersättning är vilket datum man skickat in ansökan om att byta juridiskt kön, och att man sedan fått den ansökan godkänd.

Alla uppgifter i samband med ersättningsansökningarna kommer att vara sekretessbelagda. Många som har bytt juridiskt kön har också skyddade personuppgifter. Det är Kammarkollegiet vana vid att personer har.

Kammarkollegiet kommer att behandla ansökningarna om ersättning så snabbt som möjligt. En normal handläggningstid är 2–4 veckor, men det kan ta längre tid om många ansökningar kommer in samtidigt.

– Det är viktigt för oss att hitta så många som möjligt av dem som kan ha rätt till ersättning, säger Erland Törngren. Så hjälp oss gärna att sprida informationen om ersättningen!

Här finns Kammarkollegiets pressmeddelande om ersättningen till tvångssteriliserade.