RFSL Göteborg startar nu en Transit-samtalsgrupp för dig som är mellan 13 och 18 år och har funderingar kring din könsidentitet. Du behöver anmäla dig senast 22 mars om du vill vara med.

Samtidigt håller RFSL Göteborg i träffar för dig som är förälder till en eller flera unga transpersoner.

Läs mer om Transit och föräldraträffarna här nedanför!

 

Transit

Nu är det dags att anmäla sig till vårens omgång av Transit för unga transpersoner 13-18 år!

Vi satsar på en grupp för bara personer upp till 18 år denna termin för att vi sett ett stort behov av detta.

Gruppen kommer att ses på onsdagar kl 17.00-19.00 på Mötesplats Simone med start den 25 mars.

Transit är en samtalsgrupp för dig som har funderingar kring din könsidentitet. Oavsett om du precis har börjat fundera eller om du har tänkt på det här hela livet, är det ett ställe där du kan prata om det du behöver. Under våra åtta träffar kan du vara dig själv och träffa andra med liknande erfarenher. Kanske stämmer din könsidentitet inte överens med det kön som registrerades vid födseln. Kanske känner du dig som varken kille eller tjej, kanske kan det variera. Kanske vill du förändra din kropp så att den mer känns som din kropp, eller så har du andra erfarenheter och funderingar. Detta och mycket mer snackas det om i samtalsgruppen. Det som du tycker är viktigt, tycker vi är viktigt.

Samtalsgruppen hålls av två ledare som själva har erfarenhet av att vara trans på olika sätt.

Transit är en stängd grupp, vi kommer alltså att vara samma personer varje gång och du måste vara anmäld för att få en plats.

Gruppen drivs i ett samarbete mellan RFSL och Mötesplats Simone.

Plats: Mötesplats Simone, Masthuggsterassen 4D.

Att delta i samtalsgruppen är gratis och vi bjuder på fika.

Anmälan görs senast den 22 mars till: ylva.gellerstedt@goteborg.rfsl.se

RFSL Göteborg: www.rfsl.se/goteborg
Mötesplats Simone: www.motesplatssimone.se
Facebookevent: www.facebook.com/events/1045340428815363/
 
 

Träffar för föräldrar till transpersoner

Under våren 2015 kommer vi ha 3 träffar för föräldrar till transpersoner/ barn med funderingar kring sin könsidentitet. Träffarna är till för att få utbyta erfarenheter föräldrar emellan samt kunna ställa frågor och få information om transfrågor.

Träffarna leds av RFSL:s kurator Ylva Gellerstedt.

Datum
25 mars kl 17.30 - 19.00
15 april kl 17.30 - 19.00
6 maj kl 17.30-19.00

Plats
RFSL:s lokaler på Stora Badhusgatan 6, våning 9.

För frågor kontakta Ylva Gellerstedt på ylva.gellerstedt@goteborg.rfsl.se eller tel: 031-788 25 12

Välkomna!

RFSL Göteborg: www.rfsl.se/goteborg
Facebookevent: www.facebook.com/events/1385401125108434/

Sedan 1955, alltså i 60 år, har sexualkunskap stått på schemat för elever i svensk skola. Undervisning om det som ibland kallas SRHR, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, fyller flera viktiga funktioner. Framför allt kan det ses som en fråga om demokrati: att alla ska ha de kunskaper de behöver för att kunna välja vilket slags sex man vill ha och för att kunna välja att ha säkrare sex, om man vill ha sex. Att kunna göra sådana val är ofta avgörande för ens sexuella och allmänna hälsa.

Många unga lär sig om sex och relationer på andra platser än i skolan. Genom media, av personer som man är nära på olika sätt, på ungdomsmottagningen – bland annat. Oavsett var man får sin information så är det vanligt att fakta om sex präglas av olika normer. Ofta förutsätter den vissa typer av sex mellan vissa typer av kroppar, och vanligen utgår den från att en person med ägg och en person med spermier har sex på ett sådant sätt att personen med ägg kan bli gravid. Ofta handlar det om hur man kan undvika att man själv eller en partner blir gravid (”reproduktion” i SRHR handlar om just graviditet) och hur man kan se till att könssjukdomar inte överförs om en person med medfödd fitta och en person med medfödd kuk har sex med varandra. Det är kunskap som många har användning för.

Men det räcker inte. Om information om sex utgår från att alla är hetero och cis, att man identifierar sig med det juridiska kön man fick när man föddes baserat på hur ens kropp såg ut då, så innebär det att personer som inte är hetero och/eller cis inte får de kunskaper de behöver. Därför måste det finnas tillgänglig information som inte utgår från hetero- och cisnormer.

Alla har rätt att få information om sex som är relevant för en själv. Information om hur man kan ha sex som är bra för alla inblandade, och där säkrare sex är ett sätt att ta hand om sig själv och sin eller sina sexpartner.

Det här är sådant som vi på Transformering.se jobbar med – att ta fram information om sex som riktar sig till transpersoner och till personer som har sex med transpersoner. Information om kroppen, hur man kan prata med sexpartner om vilket slags sex man vill ha tillsammans, om onani, säkrare sex, att flörta och ragga, hur hormoner och kirurgi kan påverka kroppen och mycket mycket mer!

Därför gör vi just nu en praktika tillsammans med RFSL och RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning. En praktika – RFSU har gjort många praktikor förut, som finns här på deras hemsida (under rubriken "Fakta och praktikor" en bit ner till höger) – är en liten skrift eller broschyr, och den vi samarbetar om ska handla om just trans och sex. RFSU fokuserar på allas rätt att vara, välja och njuta: att vara den man är, att välja om man vill ha sex eller inte och vilket slags sex man i så fall vill ha och att njuta av det som känns skönt för just en själv. Genom att dela med oss av våra kunskaper till varandra tror vi att vi kan göra en inspirerande praktika fylld av fakta och tips. Men vi behöver er hjälp också!

Vi tror att ni har massor av bra tips att dela med er av till varandra och berättelser som andra kan inspireras av, och vi skulle gärna vilja ha med citat i praktikan från er som läser på Transformering.se. För även om det är vi på RFSL Ungdom, RFSL och RFSU som gör den så är den egentligen er. Det är ju ni och andra transpersoner och personer som har sex med transpersoner som vi hoppas ska läsa och använda praktikan.

Så: har du ett tips eller en berättelse som handlar om sex eller relationer och som du vill dela med dig av till andra? Här är några förslag på ämnen:

-    min bästa orgasm
-    det här är bra sex för mig
-    så här kan man ha säkrare sex
-    mitt bästa raggningsknep
-    bra komplimanger jag fått eller gett
-    bra ord för kroppsdelar
-    bra ord för sätt att ha sex på
-    därför tycker jag om min kropp

Skicka dem till oss på trans@rfslungdom.se och hjälp oss göra information om trans och sex mer tillgänglig!

Häromveckan slog mixtejpet "Mammas klackar" av mAkE MaKe ner som en queer bomb i musiksverige. Ackompanjerad av stämningsfulla och mörka samplingar utmanar mAkE MaKe cisnormen med sina arga och sårbara texter. mAkE MaKe rappar om personliga erfarenheter och transpolitik med ett uppfriskande tilltal som vi aldrig hört förut, och har hyllats av Kulturnyheterna i SR såväl som hiphop-kritikern Ametist Azordegan. Transbloggen har haft nöjet att intervjua Maja, som ligger bakom artistnamnet, om musik, motstånd och vikten av att få vara för mycket:

Du har gjort musik länge i olika genrer och under olika namn, till exempel som Le Bombe och Just Like A Boy, men nu är det mAkE MaKe som gäller - kan du berätta om det?
Ja, mAkE MaKe skapades så här: jag hade gått omkring och lyssnat väldigt mycket på hiphop i ett helt år. Lite från den amerikanska gay-scenen och ganska mycket från den nya svenska vågen. Jag blev väldigt inspirerad av att i hiphopen höra andra berättelser än de som vanligtvis hörs i kulturen. Och jag kände en väldig energi i kampen för att få berätta sina historier. En vacker dag började jag skriva egna texter i en anteckning i telefonen. Och jag blev själv överraskad över att jag skrev väldigt öppet om mina erfarenheter som trans. Och särskilt om åren när jag kom ut, väntade på utredning, gick i utredning, hela vården och det. Jag har skrivit mycket texter och popmusik i mitt liv, men jag hade aldrig skrivit om de här sakerna. Jag var lite rädd för texterna först, för att de var så råa och nakna. Men texterna blev fler och fler och jag kände mig tvungen att börja jobba på helt ny musik.

Vissa av dina låtar kan upplevas som ett kreativt uttryck för behovet att slå tillbaka mot transfobi och orättvisor. Har du några förslag på vad en kan göra eller säga om en inte vill uttrycka sig med musik eller om en behöver något i stunden när en utsätts för transfobi och sådan skit?
Alltså det här kan låta konfrontativt och riskabelt, men något av det bästa jag har gjort är att träna kampsport. Det betyder inte att jag går omkring och slåss, men träningen gav mig ett nytt sätt att förhålla mig till min kropp. Jag fick känna att min kropp var stark, att den kunde utföra saker. Det var också ett sätt att vara i kroppen som inte var förknippat med det som var fel. För en stund bleknade känslan av att kroppen var förknippad med kön och att den var i vägen. Jag byggde också upp en känsla av att jag hade krafter att kämpa och att jag kunde kämpa för mig själv. Kontrasten till det väldigt fysiska är förstås fantasin. Den är också viktig för det är platsen där du börjar skapa en annan bild av dig själv och kanske fundera på vem du vill vara. Medan jag höll på att "hitta mig själv" behövde jag en värld i mitt eget huvud där jag "umgicks" med mig själv "utanför" samhällets idéer och åsikter. Om man bara är i fantasin kan det bli en flykt som gör dig rädd för att vara i kroppen. Och om man bara är i det fysiska kan man bli rädd för att känna känslor och tankar. Men båda platserna har möjligheten att ge dig kraft. Detta är ju ett mer långsamt råd om att bygga styrka... Jag är en långsam person. Jag har inte så mycket snabba förslag.

Du har i andra sammanhang beskrivit att den här skivan är något du inte hade klarat av att skriva när du var yngre och vissa erfarenheter låg för nära i tiden. Du har också pratat om att du tycker att den queera konsten i Sverige är fattig, tunn och du har saknat en skrikande röst som varken är pedagogisk, uppbygglig eller rimlig. Kan du berätta om vad det betyder för dig och hur det påverkar din musik och dina texter?
Ofta när olika former av konst ska handla om något normbrytande, som till exempel att vara queer, så känns det som att publiken är "de normala" och att konsten ska försöka förklara för dem varför vi finns och vad vi känner. Men jag vill inte skriva för dem. Jag vill att vi - vi som inte brukar få vara med i film och sånt - att vi ska få prata med varandra. Utan att tänka på "de normala" som behöver få allt förklarat för sig. Det är min generella bild av queer konst. Sen när det kommer till mitt personliga uttryck så var det helt enkelt dags att sluta anpassa mig och vara sådär lagom. Jag ville få skriva en massa hemska minnen och känslor utan att förklara dem och utan att bädda in dem. Make Make skriver en del väldigt hemska texter. Men jag har fått bra respons. Jag har hört att folk känner sig stärkta. Jag tror det är jätteviktigt att vi får lov att finnas även när vi har opassande känslor som svämmar över och blir "för mycket". Sen finns det också musikaliskt en del referenser till både svensk och amerikansk hiphop och till TV och till queer historia och dessa referenser förklaras inte heller. Men det är inte viktigt att hänga med på allt. Folk hittar olika saker.

Många efterfrågar berättelser om att vara trans som inte handlar om att vara ett offer, utan som får handla om att vara trans och må bra av det. Den norska sexologen Espen Ester Pirelli Benestad har pratat om att använda begreppet könseufori istället för könsdysfori för att beskriva den positiva känslan av att vara trans. Kan du berätta vad du tycker är awesome med att vara trans?
I Jeffrey Eugenides roman Middlesex finns en passage där huvudpersonen Cal frågar cirkusarbetaren Zora varför hon berättat för folk att hon är trans. Zora passerar som en kurvig kvinna och Cal förstår inte varför hon inte väljer att bara smälta in bland "de normala". Zora svarar "Because we're what's next", alltså "för att vi är framtiden" eller "för att vi är det som kommer sen". För Zora är trans-egenskapen inte en sorg, det är vad som gör henne till en del av framtiden. Jag ska erkänna att jag varit mycket som Cal, som ser trans som ett hinder och någonting att lämna bakom sig. Men egentligen tror jag att Zora har rätt. Vi är framtiden. Livet och naturen är i sig själv oändligt varierad och bubblar av rikedom. Människor, iallafall ofta människor med makt, har tyckt att detta bubblande är för kaotiskt och skrämmande och velat sortera in allting i prydliga rader. Men livet vill spränga igenom detta. Mänsklighetens historia är bland annat historien om hur synen på vad som är mänskligt sakta vidgas, genom olika gruppers kamp för synlighet och erkännande. Vi vet idag att könen är många och att det inte alltid fungerar som föräldrarna och läkarna hade tänkt. För 100 år sedan var det inte lika många som visste det. Om hundra år vet ännu fler. Att vara trans är att vara en del av de krafter som bubblar och vidgar livet.

---> Här kan du lyssna på Mammas Klackar Mixtape av mAkE MaKe! <---

[Foto: Lill Snelin]

Transit är samtals- och stödgrupper för dig som är ung transperson. Samtalsgrupp är till för dig som är trans eller som funderar över din könsidentitet och/eller könsuttryck.
Stödgruppen är till för dig som är i en könsutredning eller väntar på att få påbörja en utredning. Nu går det att anmäla sig till samtalsgrupp i Örebro och till stödgrupp i Stockholm. Det kan bli aktuellt med en samtalsgrupp i Stockholm senare i vår, i så fall lägger vi ut information om det här på Transformering.se. Här nedanför finns beskrivningar av grupperna och hur du anmäler dig.

ÖREBRO

Samtalsgruppen för unga transpersoner börjar den 25 februari.
Samtalsgruppen Transit är till för dig som är mellan 15-26 år och har funderingar kring din egen könsidentitet och/eller könsuttryck.
Kanske känner du dig varken som kille eller tjej, eller så upplever du att det kan variera från olika tider, kanske vill du förändra din kropp så att den mer känns som din kropp eller så har du andra erfarenheter av könsidentitet och trans.

Vi ses 8 gånger. Varje onsdag i 8 veckor på Järnvägsgatan 38 i Örebro, som börjar kl. 18.00. Samtalsgruppen leds av två transidentifierade ledare. Ledarna heter Fredrik och Linus.
Träffarna är på samma plats och samma tid varje träff, de två första gångerna är öppna, sedan sluts gruppen. Vilket innebär att nya deltagare inte kan komma in. Detta är för att skapa en bra stämning i gruppen.
Du måste anmäla dig för att vara med i gruppen!

Hur anmäler jag mig?
Skicka ett mail till orebro@rfsl.se eller smsa till RFSLs handläggare, 0702700389.

Vi behöver följande uppgifter:

Ålder:

Namn du föredrar:

Mobilnummer:

Epost:

STOCKHOLM

Nu är det äntligen dags att anmäla sig till Transit stödgrupp!
Om du är mellan 15-25 år och befinner dig inom vården för transsexualism så finns det en Stödgrupp dit du kan anmäla dig där du kan prata om sånt som är viktigt för dig och träffa andra som också går en könsutredning eller väntar på en remiss för att få starta.
Gruppen ses en kväll i veckan under 8 veckor, gruppen hålls av två kuratorer som heter Mats och Eva. De har lång erfarenhet av att träffa transungdomar. Det brukar vara mellan 5-8 deltagare i varje grupp.
Det är gratis att delta, men det krävs att man anmäler sig.
Föranmälan krävs då varje stödgrupp har ett begränsat antal platser. Om du har några frågor går det bra att maila.
Nästa grupp startar måndagen den 2 mars 2015.

Hur anmäler jag mig?
Skicka ett mail med ditt namn, din ålder och några ord om dig själv om varför du vill gå gruppen till transit@stockholm.rfsl.se. Märk mailet ”STÖDGRUPP”

Vilka datum och tider är det?
Åtta måndagar kl 18:00-19:30 med start den 2 mars och den sista träffen 20 april.

[Foto: fdecomite.]

Ett tag jobbade jag (Vierge) med mellanstadieelever. Vi brukade prata om vad som händer i kroppen och ”knoppen” – huvudet, hjärnan, tankar och känslor – i puberteten. Något av det viktigaste var detta: Det är inte kroppen som avgör vem en är. Den tanken kan många ta till sig. De flesta har någon gång, i större eller mindre utsträckning, upplevt att kroppen inte är eller gör det som knoppen vill.

Samtidigt finns det en stark föreställning i samhället om att kroppen bestämmer. Den föreställningen syns inte minst i idén om ”biologiskt kön”.

Vi på Transformering.se får ibland frågan varför vi använder ”biologiskt kön”. Begreppet är inte entydigt, och det används ibland för att nedvärdera transpersoner, för att säga att någon egentligen skulle ha ett visst kön. Det vill säga att det ändå skulle vara kroppen som avgör.

Med biologiskt brukar en mena ”det som hör till kroppen”. Hjärnan är också biologi, den hör ju till kroppen, men i västvärlden finns det en tradition att skilja på kropp och huvud.

När vi på RFSL Ungdom pratar om kön brukar vi säga att det finns aspekter, eller sidor, av kön som hör till kroppen och sidor som snarast handlar om tankar och känslor. Enligt oss är det hur en känner och tänker kring sitt kön – det som vi brukar kalla könsidentitet eller mentalt kön – som avgör vem en är. Alla har en könsidentitet, inte bara transpersoner. Och att inte ha ett mentalt kön är också en könsidentitet, alltså ett sätt att identifiera sig i fråga om kön.

Det som brukar kallas ”biologiskt kön” är sammansatt. Det finns delar av kroppen som könas på olika sätt. Att köna något innebär att tolka det som ”kvinnligt” eller ”manligt”. Det finns både yttre, synliga delar av kroppen och inre delar som brukar könas. De olika delarna hos en person kan könas på samma sätt eller på olika sätt.

Ofta tänker en på det som kallas primära och sekundära könskaraktäristika, där de primära är yttre könsorgan och de sekundära är sådant som hur rösten låter, kroppsbehåring, muskelmassa och hur ens bröstkorg ser ut. ”Biologiskt kön” handlar också om hormonnivåer, kromosomer, inre könsorgan och könsceller. Dessa delar kan vara sammansatta på olika sätt. Inte ens endokrinologer (hormonläkare) vet var gränsen mellan ”biologisk kvinna” och ”biologisk man” går, och det finns olika teorier om hur många ”biologiska kön” det finns. De flesta aspekter av ens könsbiologi kan ändras i dag med hjälp av hormonbehandling och kirurgi. Men människor i den här delen av världen har vant sig att dela in mänskligheten i två kön, en uppdelning som både medicinen och juridiken i Sverige följer i dag.

Den uppdelningen, liksom andra normer, kan ändras och förändras också, över tid och beroende på sammanhang.

Kanske kommer vi att sluta prata om ”biologiskt kön” på Transformering.se. I många fall är det mer relevant att prata om kroppar och vilka behov en kan ha av att ändra på sin kropp. Som vi ser det just nu fyller idén om ”biologiskt kön” en funktion: den kan vara ett sätt att förstå sig själv, att uttrycka sig och sina behov. Däremot ska en gärna vara försiktig med att försöka definiera andra med det begreppet. Dels för att det är att (be)döma någon utifrån hens kropp. Dels för att "biologiskt kön" inte består av två skilda kategorier. Och dels, framför allt, för att det förstås är personen själv som vet bäst vilket kön hen har eller är. Många skulle kunna fundera på varför det verkar vara så viktigt för dem att avgöra andras kön baserat på egenskaper hos deras kroppar. Om det inte är ens egen kropp som avgör vem en är så borde det definitivt inte heller vara någon annan som avgör åt en.

Har du tankar och idéer om hur hur vi skriver på Transformering.se? Hör gärna av dig till oss på trans@rfslungdom.se!

Foto: igorzoid.

Idag släppte Utredningen om åldersgränsen för fastställelse av ändrad könstillhörighet sitt betänkande. Betänkandet föreslår en sänkning av åldersgränsen som möjliggör för personer över 12 år att byta juridiskt kön. Detta är mycket efterlängtat. RFSL Ungdom och RFSL välkomnar utredningens förslag som kommer få stor betydelse för unga transpersoners hälsa, men beklagar ändå att utredningen valt att behålla en åldersgräns överhuvudtaget.

I betänkandet föreslås det att personer som har fyllt 15 år ska få möjlighet att själva bestämma om ändring av sitt juridiska kön, genom ansökan till Skatteverket. Den juridiska processen frikopplas också med detta förslag helt från den medicinska utredningen för de som önskar någon form av korrigering av kroppen. Betänkandet tydliggör vikten av att processen för att ändra juridiskt kön ska vara snabb, enkel och transparent för att motverka psykiskt lidande.

Från 12 års ålder ska det finnas möjlighet att ändra juridiskt kön, med vårdnadshavares tillstånd. Att ha möjligheten att själv definiera sitt kön är avgörande för unga transpersoners hälsa. Betänkandet slår fast att det är fråga om en administrativ åtgärd, som i grund och botten innebär ändring av personnummer. För den enskilda individen kan det samtidigt vara livsavgörande. Därför beklagar RFSL Ungdom och RFSL att betänkandet inte föreslår att åldersgränsen helt tas bort.

Gisela Janis, förbundsordförande RFSL Ungdom

– Under de år som RFSL Ungdom har drivit frågan kring åldersgränsen för byte av juridiskt kön har flera riksdagspartier hänvisat till att en utredning med ett expertteam får komma fram till vilken väg som är bäst att gå. Vi hoppas därmed att politikerna nu sätter sig in i utredningens förslag och fattar beslut enligt den linje som presenteras i betänkandet, eller ännu hellre föreslår att åldersgränsen helt tas bort, säger Gisela Janis, förbundsordförande för RFSL Ungdom.

Att få tillgång till officiella dokument som speglar den egna könsidentiteten är av stor vikt för att kunna delta i det offentliga rummet på lika villkor som andra. Det handlar om ett rättsligt erkännande och bekräftelse av den egna könsidentiteten som leder till mindre utsatthet och ökad livskvalitet för den enskilda individen.

Frank Berglund, ledamot RFSL Ungdoms förbundsstyrelseFrank Berglund är ledamot i RFSL Ungdoms förbundsstyrelse och har egen erfarenhet av att vara ung transperson som ville byta juridiskt kön före 18-årsdagen.

– För mig var det oerhört jobbigt med all väntan. Jag hade redan väntat hur länge som helst på diagnos och sedan behövde jag vänta i ytterligare ett år av ingen anledning alls, bara på grund av åldersgränsen för byte av juridiskt kön. Bara att utredningen skriver om ”rätt juridiskt kön” och ”rätt att vara sig själv” som mänskliga rättigheter känns stort. Det är ett viktigt steg framåt, säger Frank Berglund.

Skatteverket såväl som sociala myndigheter är i stort behov av utbildning för att kunna leva upp till de nya uppgifter som betänkandet föreslår. Ändringarna i socialtjänstlagen om stärkt skydd och stöd för unga transpersoner och deras vårdnadshavare är oerhört välkomna, men måste backas upp av kompetenshöjning hos berörda myndigheter.

– Det är glädjande att beslutet om ändrat juridiskt kön flyttas till Skatteverket från Socialstyrelsens rättsliga råd. Det tydliggör att detta är en administrativ fråga. Dock krävs en kompetenshöjning och ökad resurstilldelning till Skatteverket innan lagändringen träder i kraft. I nuläget har Skatteverket tyvärr vid ett antal tillfällen visat att de inte har tillräcklig kompetens i frågor som berör transpersoner, säger Maria Sundin, ledamot i RFSL:s förbundsstyrelse.


– Det är också oerhört glädjande att vi i och med detta skulle slippa den godtycklighet i bedömningar som den gamla lagen möjliggör genom formuleringar som att en ansökan kan beviljas om den sökande ”sedan en lång tid upplever att han eller hon tillhör det andra könet”, säger Maria Sundin.

RFSL och RFSL Ungdom önskar också se en utredning om möjligheten att införa ett tredje juridiskt kön, på sikt helt avskaffa juridiska kön, eller åtminstone utreda dagens system med personnummer där det juridiska könet framgår helt utan grund.

På måndag 26/1 är det Guldbaggegalan, då de främsta insatserna inom svensk film under det senaste året utses och belönas. Vi har intervjuat Saga Becker som är nominerad till priset Bästa kvinnliga huvudroll för sin enastående prestation som Sebastian/Ellie i filmen ”Nånting måste gå sönder” av Ester Martin Bergsmark, baserad på Eli Levéns bok ”Du är rötterna som sover vid mina fötter och håller jorden på plats”. Filmen handlar om Sebastian som möter den mystiska Andreas i Vitabergsparken en Valborgsmässoafton. De inleder ett dramatiskt förhållande, och medan Andreas brottas med skamkänslor kring sin sexualitet kämpar Sebastian för att leva ut som Ellie, sitt egentliga jag. Det är en väldigt gripande och viktig film med strålande skådespelarinsatser. Dessutom är Saga Becker den första transpersonen någonsin att nomineras till en Guldbagge. Vi passade därför på att ställa några frågor till henne om filminspelningen, framtidsplaner och hur det känns att bli nominerad.

– Det känns otroligt fantastiskt att vara nominerad till årets bästa kvinnliga huvudroll. Det har börjat sjunka in men det är fortfarande ganska overkligt. Att prestation, begåvning och gestaltning ska bedömas och prisas efter kön är en fråga i sig som man kan diskutera, men det är fantastiskt på så många olika sätt att bli nominerad. Dels över att jag som oetablerad skådis utan teaterutbildning blir nominerad till det största filmpriset i Sverige och en av de tyngsta kategorierna. Men också för att jag är den första transpersonen som någonsin blir nominerad. Det känns som att det här är ett kliv i rätt riktning. Jag hoppas att det här öppnar upp ögonen, inte bara för filmsverige utan även inom andra områden i samhället. Att vi sakta men säkert luckrar upp tvåkönsnormen och andra förtryckande normer och regler och börjar få in nya perspektiv. Transpersoner besitter erfarenheter, kunskap och perspektiv som ingen annan gör och det bör tas vara på istället för att stötas bort. Det finns så många historier och röster som behöver höras och det känns skönt att vi är på väg i rätt riktning.
Hur gick det till när du sökte och fick rollen som Sebastian/Ellie?
– Det hela började med att jag såg en annons om att Elis bok skulle filmatiseras och rubriken var något i stil med ”Spelar du huvudrollen?” Jag hade länge hört om boken men inte läst den så jag köpte boken samma dag och läste ut den på tre timmar. Det var något som hände med mig när jag läste den. Elis ord gick in i mig, under huden och jag kände att jag ville vara en del av detta. Jag hade kommit ut som transperson cirka 1 år innan och jag kände igen mig så mycket i boken, språket och hela historien och kände att jag kunde ge något av mig själv och verkligen ville vara med i projektet. Jag skickade iväg ett mejl samma dag och tog mina sista pengar på kontot och bokade en biljett till Stockholm - jag bodde i Malmö då - och gick på casting. Den första castingen spelade jag mot Iggy Malmborg som spelar Andreas i filmen. Vi hade många träffar och provfilmade och Ester var verkligen hård för att se om jag skulle klara av att spela rollen som Sebastian/Ellie. Sen ringde Ester på julafton och meddelade att de vill ha mig i rollen.
Filminspelningar kan vara väldigt tidskrävande och ansträngande. Samtidigt är det ofta väldigt kreativa och roliga sammanhang. Vad var det roligaste som hände dig under inspelningen av Nånting måste gå sönder?
– Jag har varit med om så otroligt många saker som jag aldrig trodde jag skulle få vara med om och övervunnit så många rädslor. Jag fick klättra upp 15 meter i ett vingligt ljustorn på en öde parkering, ligga naken i ett badkar med en spindel krypande över hela kroppen, bada naken i en vattenkätta i nollgradigt och dansa tango uppe på taket av ett renoveringshus. Vad mer kan man begära av en filminspelning?
Vi är många som hoppas få se mer av dig i framtiden. Vad händer framöver, vad har du för projekt på gång?
– För tillfället jobbar jag på debutromanen som jag ska få färdig i år och sen jobbar jag på lite hemliga filmprojekt och andra projekt. Så det här är inte det sista ni ser av mig, jag har bara börjat och jag är här för att stanna.

Årets Guldbaggegala äger rum på Cirkus i Stockholm på måndag 26/1. SVT Play direktsänder hela galan från klockan 18.00. Från klockan 20:00 sänds slutet av galan även på SVT1. Det delas ut Guldbaggar i 19 olika kategorier. De tyngsta, till exempel Bästa kvinnliga huvudroll som Saga är nominerad för, delas ut mot slutet av galan.

När vi började gå igenom de texter som fanns på Transformering.se sedan tidigare, samtidigt som vi arbetade med att skriva nya texter, tänkte vi oss att det språk vi vill använda framför allt skulle ha tre egenskaper.

Det ska vara begripligt. Du som läser på den här sidan ska kunna hitta information här som är lätt att förstå och som du känner att du har nytta av.

Det ska vara bekräftande. Du som läser på den här sidan ska kunna hitta ord, begrepp, texter och berättelser här som du känner igen dig i. Så många som möjligt ska kunna känna igen sig i något på sidan, även om allt inte kan vara bekräftande för alla.

Det ska kunna förändras när det behövs. Nya ord börjar användas. Betydelsen av ord kan förändras över tid, beroende på hur människor använder orden. En del ord blir gamla och är inte längre aktuella att använda.

Ett exempel på hur språket förändras är att vi, samtidigt som vi använder begreppet könskorrigering eftersom det är etablerat och ganska välkänt, har börjat prata om könsbekräftande behandling. ”Att korrigera” kan tolkas som att en ”rättar till något som är fel”, och så är det ju inte för alla. Att genomgå könsbekräftande behandling handlar om att en ändrar på kroppen så att den speglar eller bekräftar ens kön, eller ens könsidentitet. Vi tänker att det begreppet kan vara begripligt och bekräftande för ännu fler!

Under året kommer vi att arbeta vidare med texterna så att de blir ännu mer i linje med det språk vi vill använda.

Ett ord som vi som jobbar med Transformering.se läste allt oftare under 2014 är ickebinär*. Vi har använt det på sidan och i våra utbildningar för att beskriva ett sätt som en kan vara transperson och för att beskriva olika sätt att förhålla sig till tvåkönsnormen och cisnormen*.

Strax före nyår presenterade Språkrådet sin nyordslista för 2014. Varje år samlar Språkrådet in nya ord i svenskan genom att läsa tidningar, lyssna på radio och tv och ta in tips från allmänheten. Att ett ord kommer med på nyordslistan betyder alltså att ordet används och får uppmärksamhet.

Enligt nyordslistan 2014 är ickebinär en ”person som inte passar in i tvåkönsnormen”. Språkrådet tar ett exempel ur en artikel i Upsala Nya Tidning där fyra personer som är intergender eller ickebinära intervjuas. (Fast tidningen skriver om ”tredje könet”, och det är lite konstigt – att det finns killar och tjejer betyder ju inte att alla som inte är kille eller tjej är ett tredje kön.)

Nu känns det lite konstigt att vi inte haft med ickebinär i ordlistan här tidigare. Det är ett exempel på att vi hela tiden behöver titta på vilka normer vi själva utgår från i arbetet med Transformering.se, och att vi inte kan ta för givet att begrepp som vi själva förstår och använder oss av är lika tillgängliga för alla. Nu är det fixat så att ickebinär finns med i ordlistan, och vi kommer att använda det både som ett paraplybegrepp för kön/könsidentiteter som inte är antingen tjej eller kille, och som en identitet som kan rymmas under paraplybegreppet transperson.

Ett lästips är Maria Ramnehills analys av nyordslistan 2014 i nättidningen Feministiskt Perspektiv.

Genderqueer- och ickebinärflaggan är gjord av Marilyn Roxie.


* Binär betyder att något är uppdelat i två. När vi pratar om binär och ickebinär i fråga om transidentiteter eller transerfarenheter handlar det om hur en förhåller sig till tvåkönsnormen.

Tvåkönsnormen är föreställningen om att det bara finns två kön, tjej och kille, och att en person måste vara antingen kille eller tjej. Ihop med tvåkönsnormen hör också cisnormen, att en förväntas identifiera sig med och uttrycka sig i linje med det juridiska kön en blev tilldelad när en föddes. Det finns också en förväntning om att det är kroppen som avgör vilket kön en har. Inget av det stämmer!

Om en är binär är en antingen tjej eller kille. Alltså att ens könsidentitet är antingen tjej eller kille.

Om en är ickebinär är en inte antingen tjej eller kille. En kan vara både och, mitt emellan, inget kön, flera kön eller kön som inte är kille eller tjej. Ens kön kan också variera eller vara sammansatt på olika sätt, så att en till exempel är tjej ibland och kille ibland eller delvis kille och delvis ett eller flera andra kön.

Nu är det semestertider för oss på Transformering.se. Den 23 december–11 januari kommer vi inte att uppdatera Transbloggen eller läsa och svara på mejl som skickas till transmejlen. Den 12 januari är vi tillbaka och läser och svarar på alla mejl så snart vi hinner. Vill du ha hjälp eller svar innan dess finns det här nedanför länkar till andra som erbjuder stöd och/eller information.

Information

* Här finns kontaktuppgifter till de olika könsutredningsteamen i Sverige: transformering.se/korrigering/transvard/utredningsteam

* Mer information om sex och säkrare sex hittar du på vår sida sex.rfslungdom.se

* På ungdomsmottagningen på nätet, umo.se, finns det möjlighet att ställa frågor och hitta information om sex, om kroppen och om att vara transperson.


Stöd och hjälp

* Om du har tankar om att du inte vill leva, eller om du är orolig för någon du känner som tänker så, kan du chatta med eller mejla till Självmordsupplysningen. mind.se/sjalvmordsupplysningen/

* Till BRIS kan du höra av dig om du är under 18 år och vill prata med en kurator. BRIS-telefonen har nummer 116 111. Den har öppet klockan 14–21 den 24–26/12 och den 31/12–1/1 och på lördagar och söndagar. Övriga dagar kan du ringa klockan 10–21.
Samma tider gäller för BRIS-chatten där du kan chatta med en kurator. BRIS-mejlen är öppen jämt, men det brukar dröja några dagar innan man får svar. Här är en länk: www.bris.se/
Hos BRIS kan du vara anonym och det syns inte på telefonräkningen om du har ringt dit.

* Du kan också höra av dig till BRIS om du är vuxen och närstående till en ung transperson. BRIS Vuxentelefon har nummer 077-150 50 50. De har öppet måndagar och torsdagar klockan 13–16 och tisdagar, onsdagar och fredagar klockan 9–12. Röda kalenderdagar (24–26/12, 31/12–1/1 och 6/1) är det stängt. www.barnperspektivet.se/

* Har någon behandlat dig illa för att du är transperson? På aldrigokej.se kan du som är yngre än 25 år få information och hjälp av personer från RFSL:s brottsofferjour. Dem kan du också nå på rfsl.se/boj och då spelar det ingen roll hur gammal du är. RFSL:s brottsofferjour BOJ har öppet så här under helgerna:
23/12 klockan 10–12
29/12 klockan 14–16
30/12 klockan 10–12
2/1 klockan 10–12

Därefter gäller de vanliga öppettiderna: måndagar klockan 16–18, tisdagar klockan 10–12, torsdagar klockan 12–14 och fredagar klockan 9–11.

Ta hand om dig!
/Transformering.se 

Vinterledighet innebär olika saker för olika personer. En del umgås med släkt eller/och vänner. En del firar högtider som är av betydelse för en eller påminner en om de sammanhang en växt upp i. Det är också en tid som kan kännas ensam, om alla andra verkar ha någon att umgås med och en själv har svårt att hitta ett sammanhang. Att träffa släkten kan vara att komma till en plats där en känner sig hemma, men det kan också innebära att bli påmind om sådant som känns jobbigt, att bli ifrågasatt eller känna sig osynlig. Om vinterledigheten är jobbig för dig, försök komma ihåg de här sakerna.

- Du har rätt till de namn och pronomen du själv väljer och att bli omnämnd med ord som känns rätt för dig: om du vill kallas barn, son eller dotter; syster, syskon eller bror; pappa, mamma, förälder eller något annat som speglar den du är.

- Du behöver inte svara på frågor om din identitet eller ditt uttryck om det inte känns bekvämt.

- Du har rätt till platser där du kan känna dig trygg och vara den du är. Det är helt okej att välja bort sammanhang som inte känns bra eller bekräftande, även om det är den biologiska familjen eller uppväxtfamiljen. Det kan vara svårt att välja bort personer, särskilt om en är ung och är beroende av vuxna på olika sätt, men en kan hitta sammanhang som känns trygga ändå. Kanske en RFSL Ungdom-avdelning eller en grupp med transpersoner på nätet. Tillsammans kan ni skapa rum där ni trivs och ställer upp för varandra, det kan också vara ens familj!

Nu håller vi på Transformering.se på att plocka ihop och stänga för i år. I morgon kommer ett inlägg om var du kan få stöd och hjälp om du har det jobbigt under vinterledigheten. Den 12 januari 2015 är vi tillbaka och läser och svarar på transmejlen och uppdaterar sidan som vanligt.

Ta hand om dig tills vi hörs igen! Och en god vinterledighet,
önskar vi på Transformering.se