Nu är det dags att anmäla sig till vårterminens Transitgrupper i Stockholm. Grupperna ges till transpersoner mellan 15 och 25 år.

Samtalsgruppen

Transit Samtalsgrupp är till för dig som är mellan 15 och 25 år och som är transperson eller har funderingar kring din egen könsidentitet. Du kan vara till exempel ickebinär, transsexuell, genderqueer eller så kanske du funderar på om du är trans.

Samtalsgruppen är en plats där du kan träffa andra i liknande situationer. Varje träff har ett tema, till exempel kroppen, vikten av ord och hur man kan bemöta omvärldens frågor.

Gruppen hålls en gång per termin av två ledare som själva identifierar sig som trans på något sätt.

Gruppen ses en vardagskväll i veckan under åtta veckor och det är gratis att delta. För att vara med behöver du anmäla dig.

Samtalsgruppen börjar onsdagen den 10 februari och den sista gruppträffen är den 30 mars.

Hur anmäler jag mig?
Skicka ett mejl där du skriver ditt namn (det namn du vill ska användas i gruppen, behöver inte vara ditt juridiska namn) och din ålder. Skriv också några rader om dig själv och varför du vill gå i gruppen.

Skriv Samtalsgrupp i ämnesraden och skicka mejlet till transit@stockholm.rfsl.se.

På RFSL Stockholms sida kan du läsa mer om samtalsgruppen.

Stödgruppen

Transit håller även i en stödgrupp under våren. Stödgruppen är till för unga transsexuella och/eller unga som befinner sig inom vården för transsexualism. Gruppen ses en vardagskväll i veckan under åtta veckor.

Stödgruppen startade den 21 januari, men om du har frågor om gruppen eller är intresserad av att delta kan du mejla till transit@stockholm.rfsl.se. Skriv Stödgrupp i ämnesraden.

På RFSL Stockholms sida kan du läsa mer om stödgruppen.

 

 

 

Transkon är ett alldeles nytt initiativ för, av och med unga transpersoner. Det kommer bland mycket annat att vara en möjlighet att hänga och prata med andra som också är trans eller funderar på om de kan vara trans, lyssna på samtal som berör olika transteman och vara med på workshoppar. Tiden är 12–13 december och platsen är Ekerö som ligger sydväst om Stockholms innerstad. Transbloggen fick en intervju med Transkons tre arrangörer!

Vilka är ni?
Vi heter Jacko, Vide och Miku och är transaktivister. Vi gör inte det här kopplat till någon organisation.

Berätta lite om Transkon!
Transkon är ett konvent, alltså en sammankomst, för transpersoner och våra frågor, vår kultur och vår konst. Målgruppen är personer mellan 13 och 23, men upp till 30 kommer en in i mån av plats så låt inte bli att söka för att du är över 23 eller yngre än 13.

Varför anordnar ni det?
I flera år har vi varit inne i transsammanhang och gått på olika aktiviteter, och nu känner vi vill göra något annorlunda. Två av oss som anordnar det bor i Ekerö kommun, som möjliggör konventet genom att ge oss pengar och lokal. Så när vi fick resurser tänkte vi: Varför inte? Dessutom kände vi att vi ville skapa ett transsammanhang efter att så många inte fick plats på translägret i somras.

Hur gör jag om jag vill vara med?
Om du vill komma som besökare på konventet så använder du vår anmälningslänk och fyller i dina uppgifter. Konventet är helt gratis och ett mål mat om dagen ingår.
Om du vill hjälpa till så söker vi bland annat konst, serier, dikter med mera att hänga på väggarna. Vi vill även ha idéer och tips från er vad vi ska ha för programpunkter, och om någon vill vara med och hålla i en programpunkt så mejla jacko.nilsson@gmail.com.

 

Länken för att anmäla sig och läsa all information: goo.gl/forms/6MCpgbFpMm
Facebookevenemanget: facebook.com/events/926565340751037/

Transit är samtals- och stödgrupper för dig som är ung transperson. Samtalsgrupp är till för dig som är trans eller som funderar över din könsidentitet och/eller könsuttryck.
Stödgrupp är till för dig som är i en könsutredning eller väntar på att få påbörja en utredning.

Nu går det att anmäla sig till samtalsgrupp i Göteborg och till stödgrupp och samtalsgrupp i Stockholm. Här nedanför finns information om grupperna och hur du anmäler dig!

Göteborg

Ny omgång av samtalsgruppen Transit startar 7 oktober i Göteborg!

Transit är en samtalsgrupp för dig i åldern 15-30 år som har funderingar kring din könsidentitet. Oavsett om du precis har börjat fundera eller om du har tänkt på det här hela livet, är det ett ställe där du kan prata om det du behöver. Under våra åtta träffar kan du vara dig själv och träffa andra med liknande erfarenheter.

Samtalsgruppen hålls av två ledare, Oliver och Mario, som själva har erfarenhet av att vara trans. Vi arbetar utifrån ett metodmaterial som framtagits av RFSL för att prata om könsidentitetsfrågor i grupp. Det är ett upplägg där vi pratar om olika teman på varje träff och gör övningar och lekar kring temat förutom att prata. Transit drivs som ett samarbete mellan RFSL Göteborg och Mötesplats Simone.

Att delta i samtalsgruppen är gratis och vi bjuder på fika!

Tid och plats
Gruppen kommer att ses på onsdagar kl 17:00–19:30 med start 7:e oktober.

Träffarna är på Mötesplats Simone, Masthuggsterassen 4D.

Anmälan
Anmäl dig till oliver.alderholm@goteborg.rfsl.se senast den 30 september! Skriv vad du heter (det namn du vill att vi ska kalla dig), ålder och telefonnummer i mejlet.

Läs mer på RFSL Göteborgs hemsida.

Eller på Facebookevenemanget "Samtalsgruppen Transit startar 7 oktober i Göteborg!".


Stockholm

Stödgrupp

Nu är det äntligen dags att anmäla sig till Transit stödgrupp!

Ung och transsexuell?
Om du är mellan 15–25 år och befinner dig inom transvården så finns det en Stödgrupp dit du kan anmäla dig där du kan prata om sånt som är viktigt för dig och träffa andra som också går en könsutredning eller väntar på en remiss för att få starta.

Gruppen ses en kväll i veckan under 8 veckor, gruppen hålls av två kuratorer som heter Mats och Eva. De har lång erfarenhet av att träffa transungdomar. Det brukar vara mellan 5-8 deltagare i varje grupp.

Det är gratis att delta, men det krävs att man anmäler sig.
Föranmälan krävs då varje stödgrupp har ett begränsat antal platser. Om du har några frågor går det bra att maila.

Nästa grupp startar torsdagen den 24 september 2015.

Hur anmäler jag mig?
Skicka ett mail med ditt namn, din ålder och några ord om dig själv om varför du vill gå gruppen till transit@stockholm.rfsl.se. Märk mailet ”STÖDGRUPP”

Vilka datum och tider är det?
Åtta torsdagar kl 17:30-19:00 med start den 24 september och den sista träffen 19 november.

 

Samtalsgrupp

Samtalsgruppen är till för dig som är mellan 15–25 år och har funderingar kring din egen könsidentitet och/eller könsuttryck. Oavsett om du precis har börjat dina funderingar eller om du har haft dem hela livet är Samtalsgruppen ett ställe där du kan prata om det du behöver. Till gruppen kan man gå för att få vara sig själv och träffa andra med liknande erfarenheter.

Kanske känner du dig varken som kille eller tjej, eller så upplever du att det kan variera från olika tider, kanske vill du förändra din kropp så att den mer känns som din kropp eller så har du andra erfarenheter av könsidentitet och trans. Detta och mycket mer snackas det om under Samtalsgruppen. Det som du tycker är viktigt, tycker vi är viktigt.

Samtalsgruppen hålls av två ledare som själva har erfarenhet av att vara trans på något sätt.  Att vara med i gruppen är gratis och det brukar vara mellan 6-14 deltagare i varje grupp. Vi ses 8 gånger.

Hur anmäler jag mig?
Skicka ett mail med ditt namn, din ålder och en mening om varför du vill gå gruppen till: transit@stockholm.rfsl.se. Märk mailet ”SAMTALSGRUPP”

Föranmälan krävs då varje samtalsgrupp har ett begränsat antal platser. Om du har några frågor går det bra att maila.

Vilka datum och tider är det?
Åtta onsdagar, kvällstid (exakta tider kommer), med start den 14 oktober och den sista träffen 2 december.

Hösten 2013 startade personer från RFSU Västerås och RFSL Ungdom Västerås ett gemensamt projekt för transpersoner och närstående i Västerås med omnejd. Projektet kom att få namnet Transammans. De har hållit i Transitsamtalsgrupper, skapat tryggare rum i form av fikaträffar, följt med transpersoner som önskat stöd i möten med vården, tagit fram utbildningskonceptet ”Transvänlig” och utbildat en transvänlig skola (Kopparlundsgymnasiet i Västerås) och en transvänlig massör (Stabilika), synts på Västerås Pride och Stockholm Pride och mycket mer.

Transformering skrev om projektet på Transbloggen när det startade (redan innan det hette Transammans!): "Nytt projekt för närstående och transpersoner startar i Västerås".

Sedan starten för nästan exakt två år sedan har projektet växt, och de har märkt att det finns ett behov av Transammans även utanför upptagningsområdet Västerås och Västmanland, Enköping och Eskilstuna. Även personer i Sörmland, Uppland och andra delar av landet har visat intresse för projektet. Därför ville de, som de själva skriver, "flytta hemifrån och stå på egna ben".

I går var Transformering med och lyssnade när Transammans – förbundet för transpersoner och närstående bildades! En styrelse där både transpersoner och närstående är representerade kommer fram till nästa årsmöte, 2016, att se till att allt det praktiska funkar för att Transammans ska kunna fortsätta med den verksamhet man redan har och att medlemsgrupper ska kunna bildas på olika platser i landet. Förbundet ska arbeta med utbildning, nätverk och mötesplatser för transpersoner och närstående, upplysning om transpersoners och närståendes livsvillkor samt politisk påverkan. Så här skriver Transammans (bland annat) om sina åsikter och mål:

”Vi vill arbeta för insatser som transpersoner själva har behov av.
Vi vill utmana normer kring hälsa och kropp. Detta för att bredda samhällets syn på kroppen och det kön som tillskrivs personen på grund av kroppens utseende och funktion.
Vi anser att varje individ har rätten att få definiera och uttrycka sig själva.”

Transformering önskar Transammans varmt lycka till i sitt fortsatta viktiga arbete!

Strax är det dags för sommarlov för Transformering.ses projektledare, men sommaren på sidan ser lite annorlunda ut mot tidigare somrar.

I år kan transmejlen, trans@rfslungdom.se, hålla öppet tack vare våra fantastiska nätstödjare! Det går alltså bra att höra av sig med frågor och funderingar på mejlen som vanligt om du är transperson eller närstående.

Om du är professionell och möter unga transpersoner i ditt arbete eller i ditt ideella engagemang, eller om du har en fråga som vi behöver göra lite research för att kunna ge bra svar på, kan du behöva vänta på svar tills projektledaren är tillbaka 20 juli.

Under Stockholm Pride finns RFSL Ungdom på plats i Pride Ung Park, en festivalpark särskilt för dig som är ung och där det är gratis inträde. Där kommer Transformering.se bland annat att svara på frågor om sex och relationer. Mer info om det kommer här på Transbloggen inför Stockholm Pride!

Vill du prata med någon, få stöd och hjälp eller svar på andra frågor? Transformering.se tipsar om dessa ställen:

Till BRIS (Barnens rätt i samhället) kan du höra av dig om du är under 18 år och vill prata med en vuxen/en BRIS-kurator. BRIS-telefonen har nummer 116 111 och har öppet måndag–fredag klockan 10–21 och lördag–söndag klockan 14–21. Samma tider gäller för BRIS-chatten där du kan chatta med en kurator. Övriga tider går det också bra att höra av sig till BRIS-mejlen. Hos BRIS kan du vara helt anonym och det syns inte på telefonräkningen om du har ringt till BRIS. bris.se/

Du kan också höra av dig till BRIS om du är vuxen och närstående till en ung transperson. BRIS Vuxentelefon, nummer 077-150 50 50, har öppet måndag och torsdag klockan 13–16, tisdag, onsdag och fredag klockan 9–12. Stängt på helger och röda dagar. barnperspektivet.se/

Behöver du någon att prata med kan du också vända dig till RFSL:s hbt-jour. Kontaktuppgifter och öppettider finns på rfsl.se/?p=3704

Hos UMO, ungdomsmottagningen på nätet, kan du också hitta information om kroppen och sex och även fakta och berättelser om att vara transperson. Deras frågelåda, Fråga UMO, har öppet hela sommaren. umo.se

Passa också på att lyssna på Saga Beckers fina sommarprat! Saga pratar om en del jobbiga saker, som självskada och självmord, men också om hur mycket det betyder att få stöd från närstående som familj och partner. Sveriges Radio har också samlat tips på ställen dit man kan vända sig om man behöver prata med någon efter att ha lyssnat på programmet.

Ta hand om dig och hoppas att du får en skön sommar!

Varma hälsningar
Från oss som jobbar med
Transformering.se

Tack till Signe Bremer för lån av somrigt foto!

Socialstyrelsen har tagit fram två nya broschyrer som ska underlätta vården för personer med könsdysfori. Den ena broschyren gör det lättare för dig som söker vård att veta din rätt, och den andra broshyren gör det lättare för dig som möter personer med könsdysfori i ditt arbete att göra rätt - oavsett om du jobbar inom primärvården, psykiatrin, socialtjänsten eller elevhälsan.

Båda broschyrerna bygger på de kunskapsstöd för vården av personer med könsdysfori som Socialstyrelsen presenterade tidigare i vår, och som vi har sammanfattat de viktigaste delarna av i två tidigare bloggposter. Du hittar våra sammanfattningar här och här. Man skulle kunna säga att de här två broschyrerna är Socialstyrelsens motsvarighet till de kortare sammanfattningarna!

För dig som vill läsa broschyrerna eller ge dem till någon annan så går det bra att ladda ned eller beställa dem direkt från Socialstyrelsen. Broschyren Till dig som möter personer med könsdysfori i ditt arbete hittar du här, och broschyren Till dig med könsdysfori hittar du här.

Vi upplever att de här broschyrerna kan vara väldigt användbara, inte minst att använda som verktyg när man vill peka på vilken vård man faktiskt har rätt till. Förhoppningsvis kommer de också leda till att färre gör fel i framtiden, och att många fler gör rätt.

Många som hör av sig till oss via transmejlen är närstående till unga transpersoner. Vi får ofta frågor om hur man kan vara ett bra stöd, var det finns transkompetenta psykologer eller vilka rättigheter en har när vården eller skolan strular. Det är även många som vill vara ett bra stöd, men som samtidigt brottas med känslor av oro och osäkerhet när en närstående just kommit ut. 

Vi har träffat Hannah Bergman, barnpsykolog på Astrid Lindgrens Barnsjukhus, och pratat med henne om hur man kan stötta en ung person i ens närhet samtidigt som man tar hand om sig själv och sina egna känslor. Hannah Bergman jobbar på könsidentitetsmottagningen på ALB, som är det enda könsutredningsteam i Sverige som tar emot personer under 15 år, och hon har träffat många unga transpersoner med deras familjer och pratat med dem. 

Vad säger när du träffar föräldrar eller syskon som just fått veta att en ung person i deras närhet är trans, och som nu känner oro eller osäkerhet?

Det är individuellt hur man reagerar, men till en närstående som upplever beskedet som jobbigt kan man säga: tillåt dig alla känslor som du känner. Eftersom det kan vara svårt att prata om hur man känner kan man uppleva sig ensam och hjälplös inför hur man skall förhålla sig till situationen och personen. För att komma vidare i bearbetningen är det bra att prata med någon. Det kan vara en god vän, en partner eller en professionell samtalskontakt. Att få saklig information lindrar också ofta oro. 

Vad kan man göra om man som närstående känner sig otillräcklig eller har frågor som inte passar att prata om med den unga personen själv? Närstående kan också behöva ta hand om sig själva för att kunna vara ett bra stöd åt den unga. En del närstående drabbas av kriser och det är något som man behöver ta hand om. Hur kan man göra det utan att det går ut över barnet eller den unga personen ifråga? 

Hannah Barnpsykolog

Även om öppenhet inom familjen är bra är det viktigt att som närstående ha någon annan än den som kommit ut att ventilera sina egna känslor och tankar med. Både för att avlasta den unga, som har fullt upp med sin egen process, men också för sin egen skull. Man kan tala med en partner eller vän, söka information på nätet och kontakta kunniga inom området. Försök hitta sammanhang eller möten där du kan ges möjlighet att fråga, gråta, tänka och känna utan att den unga känner sig belastad av det.

Vilka uttryck för oro möter du från närstående? Hur svarar du på frågor om sådant?

På frågan om man kunde ha gjort annorlunda är svaret: antagligen inte. Enligt forskningsläget i dag är kön mer ett kontinuum än ett binärt system. Var man befinner sig på det kontinuumet är olika från person till person. Snarare har man gjort något rätt om den närstående vågar komma ut och berätta om sin könsidentitet. 

En oro kan också vara hur den närstående kommer att bli bemött. Man kan inte skona sin närstående från omgivningen, men genom stöd, respekt och kärlek kan man bidra positivt till förutsättningarna att bemöta svårigheter. Det behövs tid för att utforska sin könsidentitet och utredningsprocessen bidrar ofta med både tid och lösningar på hur den enskilda ungdomen vill göra. Alla väljer inte att heller att genomgå alla delar av en könskorrigerande behandling, det utgår helt från personens egna behov.

Slutligen, vad är det viktigaste man kan göra som närstående för vara ett bra stöd åt en ung transperson?

Att vara tydlig med att man älskar personen oavsett könsidentitet och könsuttryck är det bästa sättet att stötta. 

 

 

I våras blev vi på Transformering.se kontaktade av Utbildningsradion (UR) och deras program Tänk till. De berättade att de under sommaren skulle publicera lustfyllda noveller skrivna av unga personer, om unga och för unga, och dessutom skulle deras Youtubekanal sända en serie med korta svar på frågor om sex och relationer. Ville vi vara med och svara på några frågor? Självklart ville vi det!

”100 frågor och svar om sex!” sänds hela sommaren. Varje torsdag läggs 10 nya frågor upp, och Tänk tills sex-experter Reyhaneh Ahangaran, Matias Garzon och Vierge (från Transformering.se) svarar. De frågor som Transformering.se svarat på hittills är (rubrikerna länkar till videorna)

5 ”Jag vill bli kallad hen i skolan, vem pratar jag med?”
10 ”Hur kan jag lära känna min sexualitet?”
26 ”Hur berättar jag att jag inte vill bli definierad som man eller kvinna?”
31 ”Hur kan jag ha sex som inte är så könat?”
32 ”Vad innebär det att köna?”

Och nu under sommaren kommer vi alltså att svara på många fler frågor i videoform.

Parallellt med ”100 frågor och svar om sex!” lägger Tänk till ut fem heta berättelser om sex, kärlek och lust. Novellerna är skriva av unga och utvalda av UR och UMO.se, ungdomsmottagningen på nätet. Transformering.se har kollat på de två som lagts ut hittills, ”En varm sommarnatt” och ”Selma och jag”, och tycker att det är fint att man inte vet om personerna är trans eller cis och att man inte får veta så mycket om hur personernas kroppar ser ut. Det kan man fylla i själv i tankarna om man vill. Och kanske bli inspirerad att  skriva sexnoveller själv där transpersoner är med?

 

Bild: Tänk till på Instagram

I måndags presenterade Folkhälsomyndigheten sin rapport ”Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner – En rapport om hälsoläget bland transpersoner i Sverige”. Vi har tidigare skrivit om rapporten här på transbloggen och Transformering.se har dessutom medverkat i att utforma delar av frågorna och upplägget. Rapporten är den första studien på 10 år som undersöker hälsan bland transpersoner i Sverige. Senast något liknande gjordes var 2005, men då undersökte man övergripande hälsan inom gruppen hbt-personer. Det här är alltså den första, stora undersökningen som specifikt tittar på hälsoläget bland transpersoner i Sverige.

Triggervarning

Här på Transformering.se brukar vi försöka fokusera på hälsofrämjande insatser, att skriva om sådant som kan kännas stärkande och inspirerande för att en ska få må bra och känna sig värdefull som transperson. De gånger tidningar skriver om trans handlar det ofta om ohälsa och svårigheter, och vi vill vara en motvikt till allt det negativa. Ibland måste vi ändå ta upp de utmaningar som finns vad gäller hälsan bland transpersoner som grupp, för att kunna diskutera vad som krävs för att förbättra läget. 

En triggervarning är därför på sin plats här. Detta inlägg handlar en del om psykisk ohälsa, att må dåligt och utsatthet. Om du mår dåligt, har varit utsatt för något eller känner någon som har det tufft, så får du gärna höra av dig till oss på vår stödmejl, trans@rfslungdom.se. Vi finns här för dig.

Resultat från rapporten

Folkhälsomyndighetens rapport visar att hälsoläget inom gruppen inte blivit bättre, utan snarare sämre, de senaste 10 åren. Den senaste liknande undersökningen gjordes till stora delar på ett annat sätt, så det går inte riktigt att jämföra med vad den visade, men i stora drag går det ändå att säga att det tyvärr inte blivit bättre. Folkhälsomyndigheten pekar ut ett flertal områden där ohälsan är större än bland befolkningen i stort. Inte minst konstaterar de att självmordstankar är vanliga inom gruppen och att utsatthet för diskriminering, våld och kränkningar är vardag för många transpersoner i Sverige.

800 personer har deltagit i undersökningen, varav en stor andel var unga personer mellan 16-29 år. Siffrorna visar på att fler än var tredje person under det senaste året allvarligt har övervägt att ta sitt liv. Varannan har upplevt kränkande behandling under de senaste tre månaderna. Lika många har undvikit olika vardagliga aktiviteter på grund av rädsla för diskriminering under det senaste året: det kan handla om att man låter bli att vara med i en förening, inte går på något arrangemang man ville gå på, stannar hemma när man är sjuk istället för att uppsöka sjukvård, undviker att träna – och andra exempel på hur man undviker att göra sådant man vill och har rätt till, för att slippa utsättas för dålig behandling. 

Otrygghet och diskriminering

Undersökningen visar också att många känner sig otrygga i vardagen och är rädda för att gå ut ensamma. Så många som var femte har blivit utsatt för våld på grund av sin transidentitet och en av tre har blivit utsatt för psykiskt våld. Många berättar att det är någon främling som har utsatt en för våld, men i många fall är det också någon närstående eller en person som man har en ytlig relation till och är bekant med sedan tidigare. Många transpersoner har i stor utsträckning lågt förtroende för exempelvis polis, hälso- och sjukvård samt socialtjänst – instanser vars uppgift är att ha en skyddande och främjande roll i samhället. 

– Transpersoner uppger att de är utsatta för diskriminering och allvarliga kränkningar inom alla livets områden – på jobbet, i skolan, i affären, i kontakten med myndigheter och sjukvården. Det låga förtroende för samhällsinstanser som rapporten visar är ett symtom på att samhället ännu inte lyckats med att inkludera och möta upp transpersoners behov. Vi har som samhälle mycket kvar att arbeta med vad gäller attityder och tolerans, säger Louise Mannheimer, enhetschef på Folkhälsomyndigheten.

Emotionellt och socialt stöd

För att förstå den allvarliga hälsosituationen och vad som krävs för att förändra den måste man diskutera orsakerna till detta. Folkhälsomyndigheten pekar ut några områden som är avgörande för att transpersoner ska kunna må bättre. Bland annat betonar de vikten av emotionellt eller socialt stöd. Att känna stöd från sin familj och närmaste omgivning, att bli stöttad och bekräftad i sin könsidentitet av de som står en nära och att ha någon att anförtro sig åt – detta är saker som kan erbjuda ett skydd och få en att må bättre. Samtidigt visar rapporten att 25% av alla transpersoner saknar just sådant emotionellt stöd, vilket är dubbelt så många som befolkningen i allmänhet. 

För oss på Transformering.se, och nog för många som brukar besöka oss, är detta tyvärr inte förvånande. Vi vet inte minst från många av de mejl vi brukar få att många transpersoner saknar stöd från sin omgivning, eller rentav blir illa behandlade av de som står en nära. För att situationen ska förbättras måste alltså omgivningen bli bättre, på att stötta, ta hand om, bekräfta och synliggöra transpersoner.

Samhället måste förändras

Folkhälsomyndigheten konstaterar också att situationen kan förändras, men att det ställer krav på det omgivande samhället. I slutet av rapporten skriver de att ”[i] likhet med många andra studier visar resultaten att transpersoner är en utsatt grupp med sämre livsvillkor än vad de skulle kunna ha. Transpersoners begränsningar i livet beror dock i stor utsträckning på värderingar och normer i samhällsstrukturen.” Folkhälsomyndigheten konstaterar alltså att det skulle kunna vara mycket bättre - om samhället behandlade transpersoner bättre. Det som behövs är normkritiska insatser och förändringsarbete på många områden. Verksamheter som Transformering.se, translägretTransammans i Västerås och Transit måste få stöd för att kunna fortsätta finnas och utveckla våra viktiga verksamheter. Även andra, ”allmänna” verksamheter måste bli bättre på att ta emot och inkludera transpersoner.

Folkhälsomyndigheten skriver att ”[m]ålet är inte att se transpersoner som en grupp med speciella behov utan att i stället se varför vårt samhälle inte inkluderar en grupp människor som utan dessa hinder skulle leva och verka på det sätt som de önskar.” Rapporten visar alltså klart och tydligt något som tål att upprepas: Det är samhället som har problem och måste förändras, inte transpersoner.

Idag lanserar RFSL Ungdom, RFSL och RFSU informationsmaterialet ”Sex och trans”. Broschyren är det första materialet i sitt slag på svenska och ingår i RFSU:s uppskattade och spridda serie praktikor, broschyrer med tillgänglig och praktiskt inriktad information om sex.

– Transpersoners sexualitet har länge varit osynliggjord, inte minst inom den könsbekräftande vården. Min förhoppning är att ”Sex och trans” kan bidra till en bättre sexuell hälsa för oss och att vi får samma rätt till ett bra och fungerande sexliv som cispersoner har idag, säger Maria Sundin, ansvarig för transfrågor på RFSL.

”Sex och trans” riktar sig både till transpersoner och andra personer med transerfarenhet och till personer som har sex med transpersoner. Den handlar om hur man kan ha bra, roligt och säkrare sex även om man känner att ens kropp inte stämmer överens med ens könsidentitet.

– De unga transpersoner vi möter är intresserade av frågor som rör sex och av relationer där sex kan vara en viktig del. Man undrar till exempel över hur man kan ha bra sex om man själv eller en partner har könsdysfori eller vilka ord man kan använda om kroppen och det sex man vill ha, säger Vierge Hård, projektledare för RFSL Ungdoms hemsida transformering.se.

Om man bryter mot normer för kön, könsidentitet och könsuttryck kan det finnas specifika frågor som man vill ha svar på. Måste man komma ut för en potentiell sexpartner, och hur kan man göra i så fall? Hur har man oralsex på ett sätt som inte känns så könat? Hur kan man ha bra sex efter att ha genomgått underlivskirurgi?

– Vi vet sedan tidigare att transpersoner är en grupp med sämre sexuell hälsa än genomsnittsbefolkningen. Kunskap om kropp och sexualitet är viktiga förutsättningar för en god hälsa, säger Hedvig Nathorst-Böös från RFSU.

Broschyren ”Sex och trans” finns att beställa hos
RFSL Ungdom: http://rfslungdom.se/material/sex-och-trans
Och hos RFSU: http://online4.ineko.se/rfsu/?productid=RFSU000275

På transformering.se kan du läsa mer om trans och könsidentitet.

För kontakt och information:
Vierge Hård, RFSL Ungdom, e-post: vierge@rfslungdom.se tel: 076-162 56 77
Maria Sundin, RFSL och RFSL:s transarbetsgrupp tel: 070-7290166.
Josefin Morge, pressansvarig på RFSU, e-post: josefin.morge@rfsu.se tel: 070-552 00 81

Transformering.se vill tacka alla som delat med sig av sin tid, erfarenhet och kunskap till oss i arbetet med praktikan, både i kraft av egen transerfarenhet och som verksamma inom vård vid könsdysfori/transvård och sexualupplysning. Utan er hade vi kunnat mycket mindre. Våra varmaste tack!