Uppdatering, november 2020: RFSL Ungdoms projekt Diskrimineringskartan finns tyvärr inte längre, och projektets hemsida är nu borta. Men du som går i skolan har självklart fortfarande skydd mot kränkningar, trakasserier och diskriminering, och du som arbetar i skolan har fortfarande ett ansvar att arbeta mot att elever kränks, trakasseras och diskrimineras!

Ett av RFSL Ungdoms nyaste projekt är Diskrimineringskartan. Där kan du rapportera till exempel transfobi, rasism, trakasserier och diskriminering i och kring skolan. Eftersom vi samtidigt fick flera frågor till transmejlen om diskriminering och annan kränkande behandling, och vad man kan göra om det sker, bestämde vi oss för att gå igenom det ordentligt!

Del 1, "Vad gäller kring diskriminering i skolan?", publicerades förra veckan. Den tredje och sista delen, som handlar om vad du som är elev eller skolpersonal kan göra, kommer i morgon.

Alla som går i skolan har rätt att slippa att bli dåligt behandlade, oavsett könsidentitet, könsuttryck eller sexualitet. I det här inlägget berättar Transformering och Diskrimineringkartan om vad diskriminering är och vad du kan göra om det händer dig eller någon annan.

Trakasserier och diskriminering drabbar inte bara en person, utan alla som omfattas av samma diskrimineringsgrund. Det kan beskrivas i flera steg.

En person som bryter mot normer blir utsatt för trakasserier eller diskriminering och känner till exempel rädsla eller oro med anledning av det.

Personer som bryter mot normer på samma sätt som den som blivit utsatt känner oro eller rädsla för att också bli utsatta.

Den som utsätter någon för trakasserier eller diskriminering återskapar en negativ, begränsande norm. Till exempel att det skulle vara mindre värt att bryta mot normer för kön eller sexualitet än att följa dem.

Institutioner, till exempel skolan, har mycket makt, både över elever och i samhället i stort. Institutioner har ofta normskapande makt. Därför är det ännu mer allvarligt när det är en institution som utsätter personer för trakasserier eller diskriminering.

Trakasserier och diskriminering kan göra att man känner att man inte kan vara sig själv utan att bli utsatt för fara eller obehag. De gör det helt enkelt svårt för människor att delta i samhället på lika villkor och strider mot principen om alla människors lika värde.

Hur kan kränkningar, trakasserier eller diskriminering se ut i skolan?

Namn och pronomen
Att medvetet använda fel namn eller pronomen, eller att inte vilja eller strunta i att använda rätt namn och pronomen, kan vara trakasserier, om det är en annan elev som gör det, eller diskriminering, om det är en lärare eller annan skolpersonal som gör det. Rätt namn är det man själv väljer – det behöver inte vara ens juridiska namn. Rätt pronomen är det eller de pronomen man själv känner är rätt.

Enligt en genomgång som Socialstyrelsen gjort, "Administrativa problem för personer som bytt juridiskt kön", bör du kunna få ut betyg från grundskolan och gymnasiet med rätt personuppgifter om du har bytt juridiskt kön.

Kränkningar och trakasserier i klassrum och övriga skolan
Generaliserande kränkande yttranden om till exempel hbtq-personer riskerar att skapa en miljö där det inte går att vara öppen som hbtq-person. Det kan till exempel handla om att uttryck som bög, flata eller gay används som negativt laddade ord, att någon säger att alla homosexuella har någon viss negativt laddad egenskap eller att t-ordet (skällsord för transfeminina) används.

Det spelar ingen roll om det finns någon öppen hbtq-person som hör det kränkande yttrandet eller inte. Lärare eller annan skolpersonal som hör det ska ingripa i alla fall för att förhindra att det uppstår en skolmiljö som är fientlig mot hbtq-personer.

Toaletter och omklädningsrum
Alla ska ha möjlighet att byta om och gå på toa på ett tryggt sätt. Det är en förutsättning för att delta i skolmiljön och i skolarbetet. Det kan innebära att skolan behöver ordna könsneutrala toaletter eller att alla som vill får möjlighet att byta om enskilt i samband med skolgymnastiken.

Värderingar och andra övningar
Om skolan använder sig av värderingsövningar behöver de vara utformade på ett sätt som inte kränker eller gör att elever behöver argumentera för eller emot sina egna eller en närståendes rättigheter, på ett sätt som personer som följer normen aldrig skulle behöva göra. Ett exempel på en dålig värderingsövning är: ”Ska transpersoner/homosexuella få adoptera?”

Några exempel på övningar man i stället kan göra är ”Hur har transpersoners rättigheter förändrats över tid i Sverige?”, (här kan man till exempel utgå från Elias Ericsons affisch "Kort om transhistoria i Sverige" eller Forum för levande historias material "Hbtq, normer och makt") ”Hur ser transrättigheter ut i Europa?” (Transgender Europe, TGEU, har bra material) och ”Hur kan skolan arbeta mot transfobi?” (utgå till exempel från MUCF:s material "Öppna skolan!" eller från er skolas likabehandlingsplan).

Biologiböcker och sexualundervisning
Allt ömsesidigt sex är lika bra och riktigt sex. Därför är det viktigt att skolmaterial och undervisning beskriver homo-, bi-, hetero- och asexualitet på ett likvärdigt sätt och inte ger uttryck för att något av detta är mer ”normalt” eller bättre än något annat.

På samma sätt är alla könsidentiteter likvärdiga och lika riktiga. Man ska inte behöva få felaktig information från sina biologiböcker, till exempel att det står ”transsexualitet” i stället för transsexualism eller att trans framställs som något avvikande. Felaktigt skolmaterial kan bidra till en skolmiljö där det är svårt att vara öppen som till exempel transperson.

Förutom att man självklart har rätt att inte bli kränkt och diskriminerad bör det vara en rättighet att få information om kroppen och om sex som är relevant för en själv. Det kan vara avgörande för att man ska få en bra självuppfattning och kunna ha en god hälsa.

Material som vi tycker är bra är
Viktigast av allt – om kroppen, känslor och sex av Nathalie Simonsson (Ordfront och RFSU, 2018)
Världens viktigaste bok – om kroppen, känslor och sex av Nathalie Simonsson (Ordfront och RFSU, 2012)
Sex och trans (RFSL, RFSL Ungdom och RFSU, 2015)
Under huden – sexualundervisning och normkritisk pedagogik (RFSL Stockholm och RFSL Ungdom, 2010)

2019 och 2020 gav RFSL Ungdom ut ett sexualupplysningsmaterial för högstadiet och gymnasiet: "Allt det viktigaste om sex". Förutom broschyren med samma namn finns det en podd, med avsnitt både för dig som är ung och för dig som är lärare, affischer, filmer, en skriftlig lärarhandledning och en övningsbank. Du hittar allt ADVOS-material här!

Könade grupper
Oftast finns det ingen anledning att använda sig av könade grupper (tjejgrupp och killgrupp) i undervisningen. Könade grupper innebär en ökad risk för att personer blir bedömda eller behandlade olika beroende på indelning.

Om elever delas in i könade grupper ska var och en själv få välja vilken grupp hen vill vara med i. Det är inte det juridiska könet som ska avgöra.

Ett annat sätt att dela in personer i könade grupper är något vi kan kalla ”okynneskönande”. Det kan vara att en lärare säger till exempel ”nu får ni hänga med lite här, tjejer” eller ”ska ni inte komma in från rasten nu, killar?” eller att en skolsköterska pratar om vad ”vi män” behöver tänka på i fråga om kroppen. Det används kanske omedvetet för att skapa en känsla av gemenskap, men felkönar ofta personer som inte hör hemma i den grupp de delas in i.