Vårdtagarens guide till kunskapsstöden, del 1

För några veckor sedan publicerade Socialstyrelsen två så kallade nationella kunskapsstöd, ”God vård av barn och ungdomar med könsdysfori” och ”God vård av vuxna med könsdysfori”. Målgruppen är personer som arbetar inom den könsbekräftande vården.

Transformering.se har gjort en tvådelad guide till kunskapsstöden. Guiden tar upp några av många fakta som kan vara intressanta för dig som går eller vill genomgå en könsutredning och för dig som är närstående. I den här delen tar vi upp vad kunskapsstödet är, vad det är till för, vem som kan få vård och lite om hur vården ska gå till. I den andra delen, som publiceras nästa vecka, tar vi upp mer i detalj vad som kan ingå i vård för könsdysfori. Uppdatering: Här hittar du andra och sista delen av guiden.

Om du vill läsa mer kan du använda dig av sidhänvisningarna som finns inom parentes. BoU hänvisar till kunskapsstödet som rör barn och ungdomar. Vux hänvisar till kunskapsstödet för vård av vuxna.

Vad är kunskapsstöden?

Kunskapsstöden är rekommendationer för hur vården för könsdysfori bör se ut framöver. De kan också läsas som beskrivningar av hur Socialstyrelsen tycker att vårdprocessen för personer med könsdysfori ser ut i idealfall.

Socialstyrelsen kan inte bestämma över eller säga till utredningsteamen hur de ska arbeta. Därför är kunskapsstöden just rekommendationer eller riktlinjer för dem och andra som arbetar i vården. Hur vården sedan motsvarar rekommendationerna kan ha att göra med sådant som ekonomiska resurser, tillgång på personal, kompetens och hur många som vid en viss tidpunkt utreds eller behandlas av ett visst team.

Kunskapsstöden utgår från den bästa kunskap som finns tillgänglig, från relevanta internationella riktlinjer – till exempel WPATH:s Standards of Care – och erfarenhet från svenska utredningsteam.

Varför kunskapsstöd?

Socialstyrelsen skriver att tillgången till vård och behandling är ojämlik. Det innebär att tillgången till vård för könsdysfori, hur långa väntetiderna är och hur vården ser ut kan vara olika beroende på var i landet man bor. (BoU 14, Vux 16) Vid vilken ålder man kan få tillgång till olika medicinska insatser kan också variera. (BoU 14) En tanke med kunskapsstöden är att de ska ”bidra till att alla som söker vård ska få likvärdig vård, oavsett var i landet de bor”. Vården ska baseras på en individuell bedömning och utgå från bästa tillgängliga kunskap. (BoU 7, Vux 7)

Kunskapsstöden är också tänkta att ge just kunskap. Målgruppen är personer som arbetar inom vården. Socialstyrelsen nämner särskilt att hälso- och sjukvårdspersonal utanför den specialiserade vården, alltså utanför utredningsteamen, behöver information och fortbildning. ”Här ingår bland annat primärvårdsmottagningar, vuxen- och barnpsykiatriska mottagningar, ungdomsmottagningar och elevhälsa.” (BoU 8, Vux 8)

När vi på Transformering.se läst kunskapsstöden har vi också sett att de tar upp några vanliga felaktiga föreställningar om personer med könsdysfori som grupp.

  • Det är inte så vanligt att man ångrar sin könskorrigering. (Vux 13) De flesta som får behandling upplever att könsdysforin minskar och att deras livskvalitet blir bättre. (Vux 22, BoU 28)
  • En diagnos behöver inte vara detsamma som en sjukdom. Däremot kan en diagnos, som könsdysfori, betyda att man behöver vård för att må bättre. (BoU 13–14, Vux 15)
  • Det finns inga bevis för att man kan ändra på en persons könsidentitet med hjälp av terapi. Att försöka göra det anses som oetiskt, skriver Socialstyrelsen – det är helt enkelt inte rätt att göra så. (BoU 47)

Vem kan få vård?

Socialstyrelsen skriver att man tidigare behövt få diagnosen transsexualism för att faktiskt få vård. Det har inneburit att en del inte har fått vård, trots att de behövt det. (BoU 14, Vux 16)

I kunskapsstöden skriver Socialstyrelsen om könsdysfori i stället för att dela in i olika diagnoser. (Ett undantag är när Socialstyrelsen skriver om sådant som styrs av lag, som möjligheten att byta juridiskt kön och möjligheten att genomgå underlivskirurgi, möjligheter som man i dag bara har om man fått diagnosen transsexualism. Socialstyrelsen skriver också att det kan komma att ändras framöver.)

Socialstyrelsen definierar könsdysfori som ”ett psykiskt lidande eller en försämrad förmåga att fungera i vardagen som orsakas av att könsidentiteten inte stämmer överens med det registrerade könet” (med registrerat köns menas det juridiska kön man blivit tilldelad, i de flesta fall när man var nyfödd och baserat på hur ens könsorgan tolkades då). Könsidentiteten kan, skriver Socialstyrelsen, vara man/pojke, kvinna/flicka, annat kön eller inget kön. Om man får en diagnos där könsdysfori ingår, som transsexualism eller könsidentitetsstörning ospecificerad, kan man få vård och behandling. Man kan alltså känna könsdysfori och få vård och behandling för det både som man/pojke, kvinna/flicka, om man är annat kön eller inget kön.

Socialstyrelsen skriver också att ”Osäkerhet är inget hinder, tvärtom en möjlighet, till att utforska könsidentiteten”. Man behöver alltså inte vara säker på sin könsidentitet, eller på om man vill ändra på sin kropp och i så fall vad man vill ändra, för att påbörja en könsutredning. (BoU 36, Vux 31)

Om man är under 18 år har ens vårdnadshavare ansvar för att man får den vård man behöver. Om en person under 18 år har två vårdnadshavare, och en av dem motsätter sig att man påbörjar utredning eller behandling, kan socialnämnden utreda det och besluta att man ska få det ändå. (BoU 21–22)

Eventuell psykisk ohälsa behöver inte vara ett hinder för utredning och behandling för könsdysfori. Man kan behandla psykisk ohälsa parallellt med eller inom ramen för könsutredningen, beroende på vad som är lämpligast. Det är viktigt att sådan behandling inte försenar utredningen i onödan. (BoU 37–38, Vux 32–33)

Asylsökande och papperslösa som påbörjat hormonbehandling innan de kommer till Sverige bör snarast få remiss till ett utredningsteam för att kunna fortsätta behandlingen. Särskilt utsatta grupper, som minderåriga, äldre, personer med intellektuella funktionsnedsättningar och personer som bor på institutioner, bör också kunna få individuellt anpassad vård för könsdysfori. (BoU 28–29, Vux 23)

Om man har blivit utredd för könsdysfori i ett annat land än Sverige kan den utredningen ligga till grund för fortsatt behandling i Sverige. Man måste alltså inte alltid ”börja om” en utredning. (Vux 88)

Remiss

Det är viktigt att primärvården/allmänpsykiatrin skriver remiss till utredningsteam om de misstänker att man kan ha könsdysfori. (BoU 24, Vux 21) I barn- och ungdomsdelen står det att det ska ske ”utan fördröjning”, det vill säga så snart som möjligt (25).

Socialstyrelsen vill också att man själv ska kunna ta kontakt med utredningsteam om man vill ha utredning och vård (det som ibland kallas ”egenremiss”). (BoU 24–25, Vux 21)

Bemötande

Socialstyrelsen uppmärksammar att det är vanligt att hälso- och sjukvården särbehandlar personer med könsdysfori, och att det inte stämmer överens med patientsäkerhetslagen. (BoU 28, Vux 23)

Det är viktigt att vårdpersonal bekräftar ens könsidentitet när man får vård för könsdysfori. ”En åtgärd som har stor betydelse för individen är att hälso- och sjukvårdspersonalen frågar om vilket tilltalsnamn och tilltal i tredje person (pronomen) som personen valt och sedan använder dem, även om de inte överensstämmer med uppgifterna från folkbokföringen”, skriver Socialstyrelsen. Det gäller både när man träffar vårdpersonal och i exempelvis journaler. Vårdpersonal bör också använda de ord som man själv föredrar om sin kropp. Man bör få information om eventuella kroppsundersökningar i förväg så att man kan känna sig förberedd på dem. (BoU 29, Vux 24)

Socialstyrelsen tycker också att det är viktigt att hälso- och sjukvårdspersonalen ”är uppmärksam på cis- och heteronormativa antaganden och språkbruk samt är lyhörd och respektfull”. (BoU 35, Vux 30)

Lägg till ny kommentar

Plain text

  • Inga HTML-taggar tillåtna.
  • Webbadresser och e-postadresser görs automatiskt till länkar.
  • Rader och stycken bryts automatiskt.
CAPTCHA
This question is for testing whether or not you are a human visitor and to prevent automated spam submissions.

Sökformulär