Könsutredning steg för steg

1. Kontakta allmänpsykiatrin

Allmänpsykiatrin finns inom sjukvården och du bokar tid som för ett läkarbesök. Berätta hur du känner och att du vill ha en remiss för att genomgå en könsidentitetsutredning.

Det kan ta några månader innan du får en tid, men väl där får du träffa en läkare inom psykiatrin, en så kallad psykiatriker. På det mötet kan du få berätta lite om dig själv, hur du känner, hur länge du har känt så och så vidare. Men det är inte allmänpsykiatrikerns uppgift att göra en utredning utan denne ska i sin tur skicka en remiss till ditt närmaste utredningsteam.

När remissen väl är skickad kan det dröja ytterligare några månader innan du får en kallelse till utredningsteamet. Du kan också vända dig till en ungdomsmottagning så kan de skicka dig vidare till rätt person inom allmänpsykiatrin.

För att komma till Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm, som tar emot ungdomar under 18 år, räcker det med en remiss från till exempel en läkare på en ungdomsmottagning. Du behöver då inte gå via allmänpsykiatrin.

2. En första träff

Utredningsmottagningen skickar ut en kallelse med posten med uppgifter om datum, tid och plats för en första träff. På ditt första möte brukar du få träffa den psykiatriker som kommer att vara ansvarig för just din utredning.

De flesta mottagningar jobbar i team som består av en psykolog, en kurator och en läkare/psykiatriker. Utredningen kan skilja sig något åt mellan de olika teamen så både vilka moment som ingår och hur lång tid den tar skiftar.

På ditt första möte ska du få information om vad utredningen innehåller och ungefär vilka tidsramar du kan förvänta dig. Om utredarna är osäkra på om en könskorrigering verkligen är rätt för dig kan utredningen dra ut på tiden. De flesta är i kontakt med utredningsteamet i minst två år.

Det första året brukar bestå av en utredning och det andra året av något som kallas för ”real life experience”. Utredningsteamet ska både stötta dig och bedöma om de anser att de kan ge dig diagnosen transsexualism.

3. Läkarens/psykiatrikerns roll

Läkaren ställer frågor om din könsidentitet och är oftast den som har huvudansvaret för din utredning. Du kommer förmodligen att få berätta hur du upplever dig själv och din könsidentitet samt svara på frågor kring din fysiska och psykiska hälsa.

Frågorna kan handla om sjukdomar i din släkt, hur ofta du dricker alkohol eller om du känner dig nedstämd eller ångestfylld. Läkaren ställer dessa frågor för att ta ställning till om du kan behöva stöd och hjälp med andra delar av ditt liv än just könskorrigeringen.

Läkaren kan berätta för dig om hur olika operationer går till och vad hormonbehandlingen innebär och hur den påverkar kroppen, men när du fått diagnos får du även träffa båda en plastikkirurg och en endokrinolog (hormonspecialist) eller en gynekolog som kan ge dig ännu mer utförliga svar och diskutera vad som är bäst för just dig.

4. Kuratorns roll

Kuratorn står för den sociala utredningen. I den hjälps ni åt att försöka kartlägga ditt liv och dina sociala sammanhang, det vill säga din sysselsättning och dina relationer till exempel med familj och vänner.

Du får prata om dig själv, dina känslor och tankar och du får svara på frågor om hur du har det till exempel hemma och i skolan eller på jobbet. Med kuratorn kan du också själv ta upp saker som du tycker känns viktiga att prata om.

Kuratorn brukar också ha hand om anhörigsamtalet tillsammans med läkaren. Det är ett möte för dig och de som står dig närmast (vänner, partner, familj) där ni tillsammans diskuterar vad utredningen innebär för dig och hur dina närstående på bästa sätt kan stötta dig.

5. Psykologens roll

Du får träffa en psykolog som gör en psykologisk utredning. Det innebär att du får göra olika tester och fylla i formulär med frågor som kan handla om hur du mår och hur du ser på dig själv och ditt liv. Sedan diskuterar ni igenom dina svar tillsammans.

Testerna och samtalen är till för att ta reda på hur du mår i övrigt och om du är övertygad om att du vill ändra din kropp och inte kommer att ångra dig. Det finns inget prov eller test som kan visa om du är transsexuell eller inte utan det bedömer teamet efter att de har lärt känna dig.

6. Real life experience

Efter att man fått diagnos, men innan man kan ansöka om att operera sitt könsorgan och byta sin juridiska könstillhörighet, måste man visa för omgivningen att man har det kön som man känner sig som. Det kallas för real life experience eller real life test.

Då ska du tala om för folk omkring dig vilket pronomen du  föredrar och gärna berätta att du går en utredning. Det här förväntas du göra under minst ett år. Vissa har redan levt så i flera år men för andra är detta första gången man är öppen med sin könsidentitet.

Under denna period påbörjas hormonbehandlingen i samråd med en endokrinolog (hormonläkare). Som FtM får man en remiss till plastikkirurgen för operation av bröstpartiet. Som MtF är det först efter en tid med hormonbehandling som det blir aktuellt med remiss för bröstförstoring. Men under real life-perioden får man, i vissa landsting, remiss för hårborttagning. Under hela detta år har man regelbunden kontakt med utredningsteamet.

7. Rättsliga rådet

Det är Socialstyrelsens Rättsliga råd som beslutar om huruvida man får ändra sitt juridiska kön. Oftast är det din läkare/utredare som hjälper dig att ansöka om ändrad könstillhörighet omkring ett år efter att du fått din diagnos.

När du fått din ändring beviljad får du operera ditt könsorgan och byta personnummer samt könsbeteckning i passet/folkbokföringen (alltså den bokstav som visar vilket kön du har: M eller K/F).