Ickebinär historia

Här fokuserar vi på ickebinära personer. Eftersom tvåkönsnormen är stark händer det ofta att ickebinära transpersoner exkluderas eller inte får synas på samma villkor som transkillar och transtjejer. Därför är det viktigt att lyfta fram ickebinär historia i Sverige, här med fokus på de senaste 15 åren. 

Vi finns och vi syns!

Under senare år har ickebinära personer blivit allt mer synliga. Könsutredning och könsbekräftande vård har blivit mer tillgänglig för ickebinära, och ickebinära syns i media. Samtidigt finns mycket kvar att göra för ickebinäras rättigheter. Det saknas även kunskap kring nutidshistoria i Sverige om hur hbtq-rörelsen allt mer aktivt började ifrågasätta tvåkönsnormen. 

Det har förmodligen alltid funnits personer som inte identifierat sig som antingen man eller kvinna. Normer kring kön förändras även över tid. Bland annat har det vi nu kallar för tvåkönsnormen tidigare sett annorlunda ut. Däremot har det i västvärlden ofta saknats ord för att beskriva andra könsidentiteter än man eller kvinna. I andra delar av världen har ickebinära könsidentiteter en lång historia och egna begrepp. Hos Sveriges urfolk samerna finns berättelser om individer som överskrider normer för kön och kan läsas som ickebinära.

Intergender

Under mitten av 2000-talet introducerades begreppet intergender i Sverige genom hbtq-communityt Qruiser. Plötsligt fanns intergender med bland könsalternativen, efter en intern diskussion bland några personer som då arbetade med att moderera detta community. Ordet lånades från engelskan och förklarades som att känna sig som mittmellan eller bortom kategorierna ”man” och ”kvinna”. Ordet beskrevs även som ett papaplybegrepp för olika könsidentiteter som bröt mot tvåkönsnormen, som agender, bigender och transgenderist. Det startades samtidigt en grupp på Qruiser för alla som identifierade sig som intergender. För många personer var det här första gången man introducerades för ett begrepp som beskrev ett annat könsalternativ än man eller kvinna. Det var oerhört viktigt att äntligen få ett ord för att beskriva sin identitet. Ungefär i samma veva började hen som pronomen att få spridning i Sverige, främst inom queera kretsar men också i media genom exempelvis den feministiska tidskriften Ful. Först 2014 presenterade Facebook en lista över fler än två kön som användarna kunde välja mellan. Bland annat fanns alternativen bigender, genderqueer och neutrois. Den som använder Facebook på svenska idag (år 2020) kan istället ange sitt eller sina kön i en fritextruta och välja mellan hon, han och hen som pronomen. Det går dock inte att välja två eller fler pronomen, och om man vill ange vilka kön man är intresserad av finns bara alternativen kvinnor och män. 

RFSL Ungdom var snabba att plocka upp begreppet intergender och i intervjustudien ”Är du kille eller tjej?” En intervjustudie om unga transpersoners livsvillkor som kom 2008 fanns intergenderpersoner (eller intergenders, som man också sa) representerade. Denna studie var unik i Sverige: det var en av de allra första studierna som fokuserade på transpersoners livsvillkor. Den bidrog till att föra upp transfrågor på agendan. Hela tiden var RFSL Ungdom tydliga med att det finns fler kön än två. 

En annan viktig del av ickebinär historia är hur hen som pronomen slog igenom stort i Sverige. Du kan läsa mer om det i vår text om pronomen.

Vård för ickebinära

RFSL Ungdom hade genom Transformering.se, som lanserades i april 2010, kontakt med flera intergenderpersoner som ville söka könsbekräftande vård. Samtidigt var reglerna hårda: vården var enbart till för personer som definierade sig som antingen man eller kvinna. En del personer sökte sig till vården ändå och lyckades få en transsexualism-diagnos. Andra bekostade egen kirurgi eller självmedicinerade med hormoner. Cecilia Dhejne, en av läkarna på könsutredningsteamet för vuxna i Stockholm, såg att det fanns ett behov av vård. Hon startade därför ett pilotprojekt där hon började ge vård till intergenderpersoner/ickebinära under namnet UNS-projektet (UNS står för ”utan närmare specifikation”, du kan läsa mer om detta begrepp i nästa stycke). Projektet bedrevs på Centrum för andrologi och sexualmedicin (CASM), medan transsexualismutredningarna gjordes på Enheten för könsidentitetsutredningar (ENID). UNS-projektet startade år 2010. År 2015 slogs CASM och ENID ihop till ett enda team för könsutredningar under namnet ANOVA och där slutade också uppdelningen av vård för vuxna ickebinära och binära personer i Stockholm.

Några år tidigare hade Socialstyrelsen fått i uppdrag att utreda samhällets vård- och stödinsatser för transsexuella personer. Syftet var att Socialstyrelsen skulle komma med konkreta förslag på hur insatser till transsexuella personer kunde förbättras, särskilt insatser inom hälso- och sjukvården. Utredningen resulterade i rapporten Transsexuella och övriga personer med könsidentitetsstörningar. Rättsliga villkor för fastställelse av könstillhörighet samt vård och stöd som kom 2010. RFSL Ungdom var med i en referensgrupp till denna rapport och kämpade hårt för att synliggöra intergenderpersoners behov – och lyckades. Det var den första statliga rapporten i Sverige som nämnde intergenderpersoners/ickebinäras behov av könsbekräftande vård, men med termen ”könsidentitetsstörning utan närmare specifikation”. Även om själva begreppet lät nedvärderande var detta en enormt stor seger. Plötsligt var det fastslaget i en rapport från Socialstyrelsen att det fanns ett behov av könsbekräftande vård hos fler än transmän och transkvinnor. Successivt började nu fler könsutredningsteam erbjuda vård till alla med könsdysfori, oavsett om en var binär (som de flesta transsexuella) eller ickebinär, även om det såg olika ut hos olika team. Under en kort period använde några personer även termen ”UNS:are” om sig själva men det verkade inte riktigt slå igenom.

När Socialstyrelsens rekommendationer för den könsbekräftande vården (dvs de så kallade kunskapsstöden för god vård vid könsdysfori) kom år 2015 inkluderades ickebinära på ett självklart sätt i den könsbekräftande vården. Du kan läsa mer om vården under rubriken Vård för ickebinära här på sidan.

Intergender blir ickebinär

Exakt när intergender ersattes av ordet ickebinär är oklart men idag är det många fler som använder begreppet ickebinär om sig själva. Självklart finns det fortfarande personer som definierar sig som intergender, men ickebinär är det begrepp som numera används som paraplybegrepp. Ickebinär kan vara både en mer generell term som rymmer många olika ickebinära identiteter, och en identitet i sig själv. Ordet har också blivit allt mer känt och använt i samhället och var med på Språkrådets nyordslista 2014.

En del tycker att ickebinär är ett krångligt ord, eller att det är onödigt att utgå från vad man inte är. Nya ord kommer hela tiden, som henperson. Om några år har vi kanske lämnat ickebinär som begrepp och har ett nytt ord för att vara något annat än kille eller tjej.

 

Senast ändrad: 
22 januari, 2020 - 13:04

Sökformulär